Debatt
Skatter
14 augusti 2020 kl 05:05

”Bonus-malussystemet behöver förändras i grunden”

Sedan coronapandemin slog till har transportsektorn varit i kris. Därför behöver skatter och avgifter diskuteras och i många fall göras om, däribland bonus-malussystemet, skriver Transportföretagens vd Marcus Dahlsten och samhällspolitiska chef Tina Thorsell.

Det här är en opinionstext

Systemet med bonus-malus, det vill säga belöning till fordon med låg klimatpåverkan och extra skatt, malus, till fordon med hög klimatpåverkan, är i grunden bra. Men som systemet är utformat slår det helt fel, då det inte tar hänsyn till fordonens transportnytta, användningsområde eller skiftande behov.

En av de 73 punkterna i Januariavtalet mellan regeringen, C och L är att systemet för bonus-malus ska ses över, förenklas och förstärkas. Vi är övertygade om att fokus måste vara på förenkling. Flera myndigheter och forskare har kritiserat bonus-malussystemet för att vara dyrt, ineffektivt och orättvist. Analyserna från Riksrevisionens granskning visar att kostnaden för att minska koldioxidutsläppen via bonus-malussystemet är höga, satt i relation till uppskattade kostnader för utsläppsminskningar med andra åtgärder inom transportområdet som används i dag.

Transportföretagen värnar om mobiliteten i hela landet. Riksrevisionens granskning visar bland annat att det rådande systemet gynnar storstadsregionerna. Cirka 80 procent av alla stödpengar går dit medan malus-beloppen per bil är högst i glesbygdskommuner. Systemet är dessutom konstruerat så att det ger större subventioner till tjänstebilar än om samma bil köps privat, något som även gynnar storstadsområden ytterligare.

Transportföretagen står bakom miljöavgifter och användandet av ekonomiska styrmedel i transportsektorn, men anser att personbilstrafiken hitintills varit kraftigt överbeskattad. Statens kostnader för vägtrafiken uppgår fortfarande till lägre kostnader än vad bilisterna betalar in. Bonus-malussystemet behöver göras om för att få till en tydligare balans mellan miljönytta och skatteintäkter.

Beslutet att klumpa ihop alla fordon utan hänsyn till vilken transportnytta de erbjuder medför också märkliga effekter. Tyngre fordon som lätta lastbilar, vilka används av hantverkare och distributionsföretag, jämförs med små elbilar. Det innebär att alla med behov av större lastkapacitet får betala en högre skatt oavsett vilken transportnytta som erbjuds.

Det rimliga vore naturligtvis att den som köper en lätt lastbil jämförs med andra med samma transportbehov. Den som då gör ett bra miljöval utifrån sitt transportbehov får bonus och den som gör ett dåligt miljöval får malus. Nu får de flesta hantverkare betala malusskatter, vilket är orättvist och det gynnar inte bra miljöval. Reglerna för lätta lastbilar måste ändras om systemet ska vara hållbart och rättvist. Det behövs därför ett eget system för lätta lastbilar i den kommande bonus malusöversynen.

Vägtransporterna har mellan 2010–2019 minskat utsläppen med ungefär 22 procent och 2019 minskade utsläppen med två procent. Den snabba ökning av laddbara bilar som nu sker kommer att accelerera denna positiva utveckling. Hittills i år utgör laddbara bilar cirka 26 procent av nyregistreringarna, vilket är mer än en fördubbling jämfört med föregående år.                         

Vi behöver omfamna teknikutvecklingen, där elektrifieringen och användning av biodrivmedel kommer bidra till att nå våra högt ställda miljömål. Acceptansen blir också större om synpunkter från myndigheter, forskare, och transportsektorn beaktas när reglerna revideras. I dag finns en flora av ekonomiska styrmedel som behöver renodlas för att uppnå bästa effekt. Ett steg på vägen är att förändra bonus-malussystemet.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 14 augusti 2020 kl 05:05
Uppdaterad: 14 augusti 2020 kl 05:00

Skribenter

Marcus Dahlsten
vd Transportföretagen
Tina Thorsell
samhällspolitisk chef Transportföretagen