Åldersbedömning? Hela debatten

Börja ålderstesta unga asylsökande redan nu

Frågan om åldersbedömning av unga asylsökande som säger sig vara minderåriga har stötts och blötts i Sverige i många år. Men sådana bedömningar är redan en självklarhet i våra nordiska grannländer.

Den 20 april kom Socialstyrelsens kunskapsöversyn om medicinska åldersbedömningar baserad på 1 400 vetenskapliga artiklar som rör undersökning med röntgen respektive magnetkamera.

”Det vi hittills sett är att undersökning av knäled med magnetkamera är bäst lämpad att hitta barn. Om man kompletterar med avbildningar av fler tillväxtzoner bör möjligheten öka att närmare ringa in 18-årsgränsen”, säger Carl-Erik Flodmark, projektledare på Socialstyrelsen. 

Flodmark kommer fram till att en pilotstudie med ett par tusen individer bör göras. Det ter sig dock som om han fått det hela en aning om bakfoten. Det inte är ”barn som ska hittas” utan vuxna, som uppger att de är barn.

Pilotstudien väntas kunna bli klar först i början av nästa år, men behovet att göra åldersbedömningar är sedan flera år tillbaka skriande. Då är det bra att veta att de beprövade metoder som används i andra länder kan användas i Sverige under tiden, samt att det finns både ortopedspecialister och rättsodontologer som är beredda att göra bedömningarna. Och enligt Migrationsverkets egen Konsekvensanalys i händelse av skiljaktig bedömning av ålder mellan enskild kommun och Migrationsverket (2015-10-29) gäller följande: 

Migrationsverkets beslut avseende en asylsökandes ålder är inte bindande för andra aktörer, exempelvis enskilda kommuner. Det står andra aktörer fritt att oavsett verkets bedömning i åldersfrågan bedöma en sökande som minderårig eller inte, i vart fall fram till dess att beslutet vinner laga kraft. Det betyder att det står kommunen fritt att göra en egen bedömning av sökandes ålder för att kunna besluta om placering i särskilt boende för ensamkommande barn, oavsett Migrationsverkets bedömning.

Ett antal kommuner har redan återvisat påstått minderåriga till Migrationsverket att hanteras som vuxna. Andra står i startgroparna för att börja göra åldersbedömningar. Och det sker knappast ”av migrationspolitiska syften”, vilket till exempel barnläkarna Henry Ascher och Anders Hjern hävdat i en artikel i Läkartidningen att man gör i övriga Norden, utan bland annat av de skäl som uttrycks så här i Finland:

”Det är viktigt att bestämma den asylsökandes ålder eftersom åldern har betydelse för många lagstadgade rättigheter och skyldigheter till exempel när det gäller barnskydd, läroplikt, straffrättsligt ansvar, arbetsliv och ingående av äktenskap.”

Migrationsöverdomstolens dom (UM 2437/13, 2014-02-11) anger också i klartext att:

”Den asylsökande har emellertid bevisbördan för sin ålder och om han inte kan göra sannolikt att han är underårig ska han betraktas som vuxen.”

Detta efterlevs dock inte och antalet påstått och faktiskt minderåriga som sökte sig till Sverige under 2015 (35 369 personer) var ensamt 3,4 gånger så stort som antalet till övriga länder i Norden tillsammans (10 389 personer). En anledning till denna fördelning kan mycket väl vara det faktum att det är känt i de stora asylsökarländerna att åldersbedömningar inte görs i Sverige, varvid även äldre personer tämligen riskfritt kan utge sig vara under 18 år.

Det är inte acceptabelt att Migrationsöverdomstolens dom inte följs för att några barnläkare sätter sig på tvären och en utredare på Socialstyrelsen vill utföra en pilotstudie där resultaten kommer att dröja. Därför bör åldersbedömningar enligt beprövade metoder komma i gång omedelbart på initiativ av de aktörer i samhället som kommer i kontakt med unga asylsökande.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.