Skolmat

Billigare och bättre skolmat med mer vego på menyn

Mer växtbaserad mat i skolan är ett sätt att både höja kvaliteten på maten, en viktig folkhälsoinsats, ett sätt minska arbetsbelastningen på personalen och ett bra sätt att minska kommunens klimatpåverkan och samtidigt spara pengar. Det skriver vegoentreprenören Gustav Johansson och riksdagsledamöterna Sofia Arkelsten (M) och Jens Holm (V).

Sverige har ett av de bästa skolmatssystemen i världen. Vi ger våra barn bra lagad och kostnadsfri skolmat, varje skoldag i tolv år. Ofta får de också frukost och mellis på skolan. Men det betyder inte att den svenska skolmaten inte kan bli bättre, eller att det inte finns utmaningar med hur vi som land konsumerar och producerar vår mat som kommunerna kan bidra till att förbättra.

Livsmedelsverket rekommenderar en kost med max 500 gram kött i veckan och minst 500 gram grönsaker om dagen. Enligt nya siffror från Socialstyrelsen lever dock bara en tiondel av befolkningen upp till det här och maten i skolorna speglar verkligen inte de här råden då kött oftast serveras varje dag och många elever ofta äter en hel dagsranson av kött bara till lunch. Borde inte skolan spegla dessa rekommendationer och också utgå ifrån att eleverna kanske äter kött hemma till middag?

Vi vet också att vår mat står för cirka en tredjedel av en privatpersons klimatpåverkan och att kött och mejeriprodukter står för den största delen av den här påverkan. Enligt Världsnaturfonden (WWF) lever den genomsnittliga svensken som om vi hade 4,2 jordklot, och bara maten står idag för mer än ett helt jordklot allena.

Det vi dock inte pratar så mycket om är hur enkelt det kan vara att äta mer växtbaserat. Idag finns det vegetariska köttbullar, hamburgare, lasagne och korvstroganoff som är minst lika goda som sina animaliska förlagor. När vi pratar om vegansk mat i skolan är det i första hand om det ska klassas som specialkost och i andra hand om vi ska ha en köttfri dag i skolan eller inte?

Vi pratar inte om det faktum att en större andel god växtbaserad kost i skolan kan vara ett sätt att hålla nere budgeten. Det går att sänka kostnaderna genom att servera vegetarisk mat några dagar i veckan, exempelvis genom att laga växtbaserad lasagne i stället för köttbaserad. På så sätt skapar man utrymme i budgeten för att kunna köpa in bättre ekologiskt kött. De dyraste växtbaserade substituten på marknaden kostar idag cirka 180 kronor kilot i butik, vilket ska jämföras med cirka 250 kronor kilot för ekologisk kyckling och cirka 480 kronor för ekologisk entrecote. Många skolor, förskolor och seniorboenden har genom en ökad andel växtbaserad mat kunnat ställa om till en mycket högre andel ekologiskt kött och grönsaker utan att öka kostnaderna alls. Det är inte en fråga om allt eller inget. Snarare hälften-hälften.

Den moderna skolmaten behöver spegla det moderna samhället. Därför borde fler politiker ställa krav på ökad andel god växtbaserad kost i de upphandlingar som görs. Fler skolkockar och kostchefer borde få mer utbildning i hur de lagar god och enkel växtbaserad mat som eleverna gillar och vill äta. Vi måste sluta prata om växtbaserad mat som undantaget och börja se det som ett fantastiskt sätt att höja kvaliteten på maten, göra en viktig folkhälsoinsats, uppnå klimatmålen, ge kökspersonalen ett lite lättare jobb när de slipper laga tio olika alternativ för specialkost varje dag och samtidigt spara pengar!

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.