Tiggeri

Bilden av tiggeriet måste bli mer nyanserad

Situationen i Rumänien är inte så svartvit som vissa debattörer vill göra gällande, menar Claes Ling-Vannerus, nationell samordnare för utsatta EU/EES-medborgare i Sverige. 

Replik. För några veckor sedan intervjuades jag av TT utifrån Länsstyrelsens och mitt uppdrag som nationell samordnare för utsatta EU/EES-medborgare som befinner sig i Sverige samt för att berätta om vårt senaste besök i Rumänien. Artikeln väckte reaktioner hos företrädare för Feministiskt initiativ som påstår att jag skönmålar situationen i Rumänien.

Jag vill betona att vårt uppdrag riktar sig mot EU-medborgare – vilket omfattar romer och de som inte är romer – som befinner sig i utsatthet, till exempel med koppling till arbetskraftsexploatering, människohandel, prostitution eller tiggeri. Det betyder inte att vi blundar för utsatta romers livsvillkor, oavsett om de befinner sig i Sverige, Rumänien eller något annat land. Det är i det sammanhanget värt att lyfta den nya lag som trätt i kraft i Sverige, lagen om människoexploatering.

Rörligheten i Europa har ofta sin grund i fattigdom och att det saknas arbete där man bor. I dag rekryterar Rumänien okvalificerad arbetskraft från flera länder i Asien. Samtidigt visar en ny rumänsk studie att det uppskattas att 100 000 barn i slutet av förra året hade en eller två föräldrar som lämnat landet för att söka sin försörjning utomlands. Jag känner särskilt för nästa generation, där utbildning är en tydlig väg ut ur utsatthet. Skolplikt råder i Rumänien och det är viktigt att ha närvarande vårdnadshavare som kan uppmuntra barnen att slutföra sin skolgång.

I uppdraget som nationell samordnare har jag vid flera besök i Rumänien mött företrädare för både landet och det civila samhället. Det finns över 45 olika frivilligorganisationer i Rumänien som arbetar genom stöd av och i samverkan med svenska organisationer.

I den svenska debatten har enstaka politiker och organisationer varit tongivande och framhållit att de ger den verkliga bilden av situationen i hemländerna och i Sverige. Verkligheten är inte så svart eller vit. Det är därför problematiskt att lyfta citat ur sitt sammanhang, som i nämnda TT-artikel, för att hävda att det sker en aktiv marginalisering eller diskriminering av romer i vårt uppdrag.

Det är angeläget att tillhandahålla en balanserad och verklig bild av nationellt gällande lagstiftning och regelverk. Bilden av ekonomiska bidrag i Rumänien är komplex eftersom bidragen varierar beroende på förutsättningar och familjekonstellation.

Den ersättning som lyftes i TT-artikeln avser lagstadgad minimilön och är inte vad som felaktigt benämndes som arbetslöshetsersättning. Angående det stöd som finns att söka för att värma upp bostaden bör kommenteras att sökanden inte behöver ha el-uppvärmning. Bidraget gäller för el, kol, gas och ved. Ansvariga för el-nätet i Rumänien uppger att antalet byar som inte har tillgång till el minskat med över 95 procent sedan 2011.

Svenska aktörer måste ha kännedom om vilka rättigheter som råder i de aktuella hemländerna. Skyddsnätet som finns i Rumänien ska gälla alla medborgare och kan vara avgörande för de mest utsatta för att inte behöva tigga i andra europeiska länder.

Vi ska ge information som bidrar till att människor får de förmåner och det stöd de är berättigade. Vi får inte hamna i en situation där vi avsiktligen misstolkar varandra, utan i stället ha förståelse för komplexiteten i varandras uppdrag och föra dialog med syfte att säkerställa rättigheter och skyldigheter för alla EU-medborgare.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.