Debatt
Läkemedel
30 januari 2020 kl 11:15

Bilden av läkemedelsbristen i Sverige måste nyanseras

Att läkemedel inte kan levereras utgör ett allvarligt samhällsproblem och vi vi delar Sveriges Apoteksförenings engagemang. Men deras ganska alarmistiska debattartikel innehåller samtidigt påståenden som måste bemötas, replikerar Lif:s expert på läkemedelsanvändning Bengt Mattson.

Det här är en opinionstext

Bengt Mattson
expert läkemedelsanvändning, Lif – de forskande läkemedelsföretagen

Sveriges Apoteksförenings vd Johan Wallér efterlyser i ett ganska alarmistiskt inlägg svenska krafttag mot problemet kring restnoteringar av läkemedel. Det är bra att Sveriges Apoteksförening engagerar sig i frågan, och det är lätt att hålla med om att varje restnotering utgör ett misslyckande.

Vi delar Apoteksföreningens engagemang. Läkemedelsbranschen arbetar aktivt och i nära samverkan med myndigheter för att Sverige ska kunna hantera bristsituationer bättre. Samtidigt arbetar vår europeiska branschorganisation tillsammans med EU-myndigheter i syfte att åstadkomma färre restnoteringar. Inget tyder på att situationen skulle vara värre i Sverige än i andra EU-länder.

Debattartikeln innehåller påståenden som måste bemötas. Ett sådant är att läkemedelsföretagen skulle ha något att vinna på restnoteringarna. Det stämmer förstås inte. Läkemedelsföretagen strävar efter att kunna leverera läkemedel i tillräcklig mängd för svenska patienter. I artikeln påstås också att det är restnoteringar som huvudsakligen förklarar att andelen läkemedelsförpackningar som patienten får utlämnat direkt på apoteket minskat med 2,3 procentenheter. I den rapport från prismyndigheten TLV som artikeln hänvisar till framgår att den minskande direktexpedieringen i lika höga grad beror på att apoteken håller mindre lager.

Artikeln nämner totalsiffran, att närmare 1 000 läkemedelsförpackningar var restnoterade någon gång under förra året. Men det som säger mer är att titta närmare på vilken typ av läkemedel det är som patienter i Sverige inte kan få tillgång till.

Lif analyserar varje kvartal den aktuella bristsituationen i detalj. Den senaste analysen från december 2019 visar att 428 läkemedelsförpackningar för 273 läkemedel var restnoterade vid den tidpunkten. Av dessa kunde cirka 70 procent bytas ut till ett likvärdigt läkemedel eller annan förpackningsstorlek. För ytterligare 15 procent fanns alternativ inom samma läkemedelsgrupp. För övriga fanns i de flesta fall alternativa behandlingar.

Analysen visar att de flesta restnoteringar finns inom det så kallade generikasystemet, vilket innebär att de kan bytas ut på apotek. Som Lif tidigare fört fram skulle farmaceuter kunna lösa ännu fler bristsituationer, och vi har föreslagit att regeringen ger Läkemedelsverket ett utredningsuppdrag kring större befogenheter för farmaceuter. Det praktiska merarbetet ska dock inte underskattas.

Samtidigt finns signaler om att det finns restnoteringar som läkemedelsföretagen inte har rapporterat till Läkemedelsverket. Lif förväntar sig att företagen åtgärdar detta snarast, och från den 11 februari kommer information om restnotering att visas på portalen Fass.

I artikeln föreslås ett nationellt buffertlager för vissa läkemedel. Det är en fråga som just nu är föremål för en statlig utredning. Det finns en rad frågeställningar att besvara. Några är vilka läkemedel som skulle omfattas och hur omfattande buffertlagret skulle vara.

Att läkemedel inte kan levereras utgör ett allvarligt samhällsproblem. Lösningen ligger i att alla aktörer i Sverige jobbar tillsammans för att vi bättre ska kunna hantera restnoteringarna, och att Sverige samverkar på EU-nivå för att lösa grundproblemen.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 30 januari 2020 kl 11:15
Uppdaterad: 30 januari 2020 kl 13:08

Skribent

Bengt Mattson
expert läkemedelsanvändning, Lif – de forskande läkemedelsföretagen