Debatt
Bostadsbyggande
26 maj 2017 kl 05:30

Denna artikel publicerades för 3 år sedan

”Bidrag till byggföretag minskar konkurrensen”

Regeringens byggsubventioner har inte fått önskad effekt. Som Sveriges Byggindustrier påtalat driver subventioner generellt upp kostnaderna. Det behövs istället en bättre fungerande bostadsmarknad för alla.

Det här är en opinionstext

Björn Wellhagen
näringspolitisk chef Sveriges Byggindustrier

För snart två år sedan lanserade dåvarande bostadsminister Mehmet Kaplan (MP) ett investeringsstöd på totalt 3,2 miljarder kronor per år för att öka nybyggnationen av små, klimatsmarta och billiga hyresrätter. Syftet med stödet var att det skulle bidra till att uppnå målet om minst 250 000 bostäder till 2020 och beräknades att räcka till ungefär 15 000 nya hyresrätter per år. I dag vet vi att stödet knappt givit någon effekt.

I regeringsförklaringen 2016 sa statsminister Stefan Löfven att satsningen var en historisk investering i fler bostäder. Sveriges Byggindustrier påtalade däremot att den här typen av subventioner inte får någon märkbar effekt på nivån på bostadsbyggandet. Det vet vi av tidigare erfarenhet. Subventioner driver generellt upp kostnaderna. Ska de förekomma så ska de riktas till individen.

Bidrag och stöd till företag minskar konkurrensen. Stödet innebär också mycket extraarbete på länsstyrelserna och Boverket som ska administrera stödet och på företagen som söker stödet. Alltså en ganska diger lista med argument för att regeringen istället borde lagt resurserna på andra åtgärder för att undvika en framtida bostadskris.

Byggbolag har kunnat ansöka om stödet under ett halvår. Nu har vi fått facit och det visar att bara ett klent tillskott av nya bostäder är resultatet av satsningen. Bakom genomgången står Dagens Industri och totalt stöd för beviljats för drygt 4 000 nya bostäder. I många län är intresset svalt och byggbolag i flera stora kommuner som Uppsala, Linköping, Umeå och Borås har över huvud taget inte sökt stödet. I Stockholm med rekordlånga bostadsköer har stöd för noll hyresrätter och 243 studentbostäder sökts.

De relativt billiga hyresbostäderna finns redan bland de befintliga bostäderna och skapas inte i nyproduktionen. Utformningen gynnar därför de personer som redan befinner sig på bostadsmarknaden, då kraven på att fördela lägenheterna utifrån bostadskötid gör det svårare för dem som står utanför bostadsmarknaden att ta sig in.

Ambitionen att öka byggandet av små billiga hyresrätter blir felriktat eftersom små lägenheter alltid är dyrare per kvadratmeter då kostnaderna för kök och våtrum ska fördelas på färre kvadratmeter. Det som byggs i dag är dyrare än det som byggts tidigare.

Det behövs en bättre fungerande bostadsmarknad för alla. Dagens Samhälles färska sammanställning visar att bostadsmarknaden blir allt mer tudelad. Samtidigt som det byggs i rekordtakt växer antalet hushåll som inte har råd med de bostäder som byggs.

Dagens Samhälles genomgång pekar på risken att vi på samma sätt som under 1990-talet riskerar att stå med tomma hyreslägenheter. Exempelvis byggs cirka 20 000 nya bostäder i Stockholms län men tillväxten av hushåll som klarar hyrorna är bara runt 2 000. Bankföreningen har visat att ett skuldkvotstak tillsammans med bolånetak och amorteringskrav gör att stora grupper, däribland ungdomar, ställs utanför den ordinarie bostadsmarknaden.

För att en fungerande bostadsmarknad ska bli verklighet krävs andra åtgärder än subventioner till företagen. Vi menar att rörligheten på bostadsmarknaden måste förbättras genom exempelvis ett förändrat uttag av reavinstskatten, att kapitalsvaga hushåll ges möjlighet att etablera sig på bostadsmarknaden genom att exempelvis som i Norge upplåta en form av bosparande och startlån som innebär att unga får låna till bostad med förmånliga villkor, samt att en långsiktigt hållbar, jämn och ändamålsenlig produktion av bostäder säkerställs genom att bland annat säkerställa kompetensförsörjningen till branschen och tillse att infrastrukturinvesteringar möjliggör bostadsbyggandet.

Först om vi genomför åtgärder inom de områden som vi föreslår samtidigt som långsiktiga spelregler som sträcker sig över mandatperioder skapas kan vi prata om historiska beslut för bostadsmarknaden.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 26 maj 2017 kl 05:30
Uppdaterad: 29 maj 2017 kl 12:53

Skribent

Björn Wellhagen
näringspolitisk chef Sveriges Byggindustrier