Bibliotek

Biblioteksoron är ett arbetsmiljöproblem

Precis som vårdsektorn brottas biblioteken med ökat antal hot- och våldssituationer. Även här bör Sveriges kommuner och Landsting agera för att säkra en trygg och säker miljö för personal och besökare, skriver Svensk biblioteksförening.

Biblioteken ska vara trygga och säkra platser. Det är en förutsättning för att kunna fullgöra det lagstiftade uppdraget – att vara tillgängliga för alla och verka för det demokratiska samhällets utveckling. Det är oacceptabelt att en majoritet av bibliotekarierna i fackförbundet DIK:s undersökning upplevt oro, oordning, skadegörelse och aggressivitet på biblioteken.

DIK kräver att situationen ska definieras som ett arbetsmiljöproblem och att rutiner och handlingsplaner ska tas fram för hur bibliotekspersonalen ska möta oroligheter och svåra situationer. Svensk biblioteksförening, som är en intresseorganisation som organiserar 500 biblioteksinstitutioner och 2 800 enskilda medlemmar främst från bibliotekssektorn, ställer sig bakom dessa krav.

Vi menar att Sveriges kommuner och Landsting (SKL), som representant för folkbibliotekens huvudmän och arbetsgivare, har ett särskilt ansvar att agera. SKL har redan inom vårdsektorn, som också är ett område som brottats med ökat antal hot- och våldssituationer, tagit fram ett kunskaps- och stödmaterial.

I Vårdhandboken, fritt tillgänglig på nätet, finns ett rikt och grundligt material som beskriver det förebyggande arbetet, vad som ska göras när en hotsituation uppstår och hur en sådan situation ska följas upp. Handboken innehåller också ett förslag till checklista för alla tre steg.

Biblioteken och vårdsektorn bedriver skilda verksamheter men delar drag med varandra. Både biblioteken och vården vilar på en värdegrund om att vara till för alla utifrån vars och ens behov. På det sättet delar man utmaningen att ha en verksamhet som kombinerar allas möjligheter till tillgänglighet med en trygg och säker miljö för personal och besökare.

Svensk biblioteksförening menar att ett kunskaps- och stödmaterial för bibliotekssektorn skulle kunna ta sin utgångspunkt i det som redan finns för vården och att det skulle vara ett välkommet och viktigt inslag för att öka trygghet och säkerhet på bibliotek.

Utöver ett systematiskt arbetsmiljöarbete, nödvändiga anpassningar i verksamhet och i den fysiska arbetsmiljön är kontinuerlig kompetensutveckling avgörande. Det handlar om att få kunskap om riskfaktorer för hot/våld och hur man ska hantera situationer där våld och hot uppstår.

Stöd och handledning i kommunikation och bemötande är också viktigt eftersom det kan ha avgörande betydelse för att minimera risken för aggressivitet från besökare och hitta alternativa sätt att hantera svåra situationer. Utöver att arbetsgivarna via SKL utvecklar ett kunskaps- och stödmaterial måste därför tillräckliga resurser för kompetensutveckling avsättas.

En riskfaktor för oro, oordning, hot och våld är ensamarbete eller låg bemanning i biblioteken. För att kunna hantera såväl bibliotekens grundläggande uppdrag för bildning, upplysning, utbildning, forskning och kultur som vara trygga, säkra platser tillgängliga för alla behöver biblioteken vara tillräckligt bemannade. Trots att befolkningen ökat har antalet biblioteksanställda i Sverige sjunkit. Arbetsgivarna måste öka resurserna för bemanningen av folkbiblioteken.

I DIK:s enkät uppger de svarande att skälen till den ökande oron och oordningen på biblioteken är ökad arbetslöshet och ökat utanförskap. Andra orsaker som nämns är stängda verksamheter för psykiskt sjuka, nedlagda fritidsgårdar och ökad drogtillgång. Utöver de åtgärder riktade till bibliotekssektorn som Svensk biblioteksförening här föreslår understryker DIK:s rapport behovet av insatser inom flera områden.

Runt om i kommuner och regioner pågår nu budgetförhandlingar. Vårt inspel till dem är: det är hög tid att satsa på bibliotekens personal.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.