Debatt
Bibliotek
10 november 2017 kl 09:45

Denna artikel publicerades för 3 år sedan

Biblioteken kan motverka digitalt utanförskap

Biblioteken är nyckelspelare för att motverka digital exkludering hos nyanlända, utlandsfödda och äldre, skriver tre masterstudenter, Linköpings universitet. 

Det här är en opinionstext

Biblioteket som institution har under ett par år varit i hetluften i samhällsdebatten. Här i Dagens Samhälle och på andra håll har biblioteket debatterats flitigt under detta år. Bibliotekets uppgift är att vara kunskapsförmedlare men utmålas idag som ett tillhåll för stök och skrän. En bild som vid första anblick för många kanske känns rättvis. Men biblioteket är mer än så och har än mer potential.

För några veckor fick vi studenter på masterutbildningen i statsvetenskap vid Linköpings universitet en uppgift – upprätta en rapport med förslag på hur olika kommuner och bibliotek i Östergötland kunde arbeta med och utveckla digital inkludering och kompetens. Med digital inkludering menas hur man ökar sina digitala kunskaper och hanterar de digitala tjänster som finns i dagens samhälle.

Rådande situation var i en del fall slående. I en del kommuner var många av invånarna, främst äldre och nyanlända, digitalt exkluderade. De saknar kunskaper om möjligheterna digitala verktyg innebär för en enklare vardag, såsom att betala räkningar, kontakta myndigheter och tillgodose sig information om samhället i stort. Ett resultat som vi tror är representativt för flertalet kommuner ute i Sverige.

Det finns de kommuner som jobbar hårt med ökad digital kompetens, till exempel Motala och Sundsvall. Där jobbar man med digital inkludering av äldre, nyanlända och andra som inte kan tillgodose sig möjligheterna med exempelvis mobila enheter. I kommunerna finns DigidelCenter, ett center med personal och utrustning där besökarna kan få hjälp eller möjlighet att lära sig hur digitala verktyg kan underlätta vardagen.

Av de kommuner som vi undersökte märktes att en del hade en otydlig hållning till hur man skulle jobba med digital inkludering. Biblioteken i dessa kommuner hade antingen dåligt med resurser och/eller en oengagerad kommunförvaltning. Detta trots att man från EU-, nationell- och regionalnivå prioriterat frågan och det finns finansiella och andra former av stöd från olika aktörer. Vi tror att de problemen som vi upptäckte är vanligt förekommande även i andra län och kommuner.

Digital exkludering är ett utanförskap som man bör jobba med nu, innan det är för sent. Annars är risken stor att det dubbla utanförskapet fortsätter. Speciellt gäller detta den äldre och den nyanlända befolkningen, som inte haft förmånen att växa upp under IT-samhällets inbrott och nyttja eller använda de förmåner som digitaliseringen ger möjlighet till.

Våra förslag är att regioner och kommuner bör:

  • Formulera en tydlig strategi för hur dessa problem ska hanteras samt precisera var ansvaret finns
  • Ge biblioteken det övergripande ansvaret för digital inkludering och kompetens
  • Dra nytta av biblioteken och andra nätverk som möter denna problematik i vardagen
  • Utnyttja de medfinansieringsmöjligheter som finns för att starta exempelvis DigidelCenter eller liknande projekt
  • Arbeta långsiktigt med digital inkludering och kompetens
     

Med dessa förslag motverkar man digital exkludering och ökar den digitala kompetensen hos nyanlända, utlandsfödda och äldre i det moderna svenska samhället. Biblioteken är en nyckelspelare och måste bli en kunskapsförmedlare för alla och i 21:a århundrades era – en digital och analog folkbildare. Viktigt är att man har stöd från regioner och kommuner men även från näringslivet och civilsamhället.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 10 november 2017 kl 09:45
Uppdaterad: 10 juli 2019 kl 10:21

Skribenter

Telason Getachew
masterstudent, Linköpings universitet
Joakim Hessling
masterstudent, Linköpings universitet
David Hill
masterstudent, Linköpings universitet