Kulturarv

Bevarat kulturarv utvecklar morgondagens samhälle

Runt om i landet ser vi hur kulturmiljöer förstörs och kulturbyggnader hotas av rivning. Men våra byggnader kan berätta vår historia för en stads invånare, dess besökare och för kommande generationer. I stället för att riva och bygga nytt bör gamla hus få nya roller, skriver Ylva Hedman (C) och Lovisa Kronsporre (C).

Det finns anledning att oroas över vad som händer med kulturbyggnader och kulturmiljöer i världen. I Syrien har 300 kulturarvsplatser förstörts, skadats eller plundrats. Sex av dessa finns med på Unescos världsarvslista. Vänner som har flytt från Syrien grät när de fick höra om förstörelsen. Varför var detta så viktigt för dem mitt i allt mänskligt lidande? Jo, kulturarv berättar historia.

Kulturmiljö är hela den av människor påverkade miljön. Kulturarv kan lära oss av gårdagen för att utveckla morgondagens samhälle. Glasgow är en modern stad med konst, arkitektur, shopping och festivaler. I Glasgow har staden tagit tillvara på stadens kulturarv. Istället för att riva och bygga nytt har gamla hus fått nya roller. Tänk dig att sitta på en restaurang samtidigt som du blickar ut över de utsmyckade detaljerna från historisk arkitektur. Eller handla kläder i butiken som igår var en vacker banklokal.

I Stockholm omvandlades en tidigare banklokal till dagens Medelhavsmuseum. Och tänk vad många olika spännande företag och aktiviteter som fick plats i Münchenbryggeriet. Bryggeriet skulle rivas, men blev till en het valfråga och är efter en rejäl upprustning både vacker och rymmer många olika verksamheter.

Det finns en rädsla för att använda kulturarvet som resurs för en turistisk utveckling och därför är det viktigt att bevarandet och utvecklingen av kulturarvet sker utifrån ett hållbarhetsperspektiv. I dag är få kulturarv digitaliserade.

AR (Augmented Reality) är en teknik som kommer att bli vanligare inom den närmsta tiden. Mobilspelet Pokémon Go är ett exempel på hur man kan använda sig av AR. Temaparken Cité de l'espace i Toulouse som ligger i södra Frankrike har utvecklat det ytterligare i ett interaktivt spel. Tekniken ger en annorlunda version av museiutställningar. I framtiden kommer det att vara viktigt att det som riktas till en besökare ska vara personifierat för att möta dennes intressen och efterfrågan. Vad det här EU-finansierade projektet gör är att förbättra och personifiera besökarnas upplevelser och att skapa en skräddarsydd upplevelse baserad på besökarens intressen.

I dag ökar intresset för kulturturism. Det har att göra med att det finns ett stort historieintresse. Glasgow har lyckats utveckla kulturarvet till intressanta reseanledningar.  Ett framgångsrikt exempel i Sverige är världsarvet Hälsingegårdarna, som betyder mycket för bygden. Turisters intresse för kulturarv blir också en drivkraft för en kommun för att bevara och vårda attraktionerna. Den nationella och internationella turismen ger skatteintäkter, när turisterna konsumerar på olika platser. Det gynnar kommunens företagare och invånare.  Det är därför viktigt att se kulturarv som en turistisk resurs som finns med i kommunernas planer för en hållbar utveckling. Viktigt i sammanhanget är att stödja ideella krafters engagemang för en levande kultur.

Runt om i landet ser vi hur kulturmiljöer förstörs och kulturbyggnader hotas av rivning. Utmed Saltsjöbanans stationer finns både exempel på stationshus som rivits eller hotas av rivning och sådana som omvandlats på ett positivt sätt. Runt om i landet finns exempel på kulturbyggnader som hotats av rivning och verksamheter som blivit nedlagda. Genom engagemang för bygden och kulturen finns också flera exempel där kulturbyggnader räddats från att rivas och på så sätt blivit bevarade.

I Vallentuna kommun fanns år 2015 planer att sälja ett gammalt torp, Sundbytorpet, som ägdes av kommunen. Torpets kulturhistoriska värde och rädslan för att huset vid en försäljning skulle rivas gjorde att bygdens bosatta och en del av politikerna påbörjade arbetet att rädda torpet från försäljning. Efter gediget arbete lyckades huset räddas från försäljning och torpet blev därmed också räddat från att rivas. I dag hålls där regelbundna aktiviteter, som anordnas av föreningslivet och ideella krafters engagemang, dit allmänheten bjuds in och kulturen och historien med byggnaden kan därmed fortsatt leva vidare.

Ett problem i dag är att många kulturmiljöer rivs för att ge plats åt det nya. Det sker både på landsbygden och i storstäderna. Glasgow är ett bra exempel på hur man i stället har lyckats kombinera kulturarvsmärkta byggnader och nybyggda hus. Staden har fyllt dem med nytt innehåll samtidigt som byggnader finns kvar och berättar om gårdagen. Det är en förebild för hur man kan lyfta in historien i dagens sammanhang. Husen kan berätta vår historia för oss, för besökare och för kommande generationer. Att använda ny teknik skapar ett ökat intresse och ger nya perspektiv på vårt gemensamma kulturarv.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.