Betyg till läkarstudenter stjälper mer än hjälper

Sahlgrenska akademin överväger att införa graderade betyg vid bland annat läkarprogrammet. Läkarförbundet Student motsätter sig detta; nackdelarna överväger fördelarna. Frågan om betyg vid läkarprogrammet hör hemma på nationell nivå och bör inte styras av ett enskilt lärosätes önskemål.

Det här är en opinionstext

Dela artikeln

min läsning

Frågan om graderade betyg vid läkarprogrammen är således en nationell angelägenhet, snarare än enbart en lokal fråga.

Enligt ett beslut som fattades förra året ska utbildningsrådet vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, presentera ett förslag om införande av graderade betyg senast den 31 januari i år.

Detta är inte förankrat hos studenterna och många av dem har uttryckt sig kritiskt i undersökningar utförda av Sahlgrenska akademins studentkår.

Bland annat befaras att intresset för forskning vid sidan av programstudierna kommer att ta skada, vilket i framtiden kan leda till färre forskande läkare, att studenternas stress ökar samt att den nedre gränsen för godkänt resultat riskerar att bli lägre än i dag.

Särskilt de två förstnämnda farhågorna delas av Läkarförbundet Student.

Betygen skulle dessutom kunna påverka andra önskvärda men tidskrävande åtaganden utanför läroplanen.

Det kan till exempel röra sig om engagemang i studierelaterade föreningar, amanuensarbete med undervisning av yngre studenter, fördjupningar inom medicinska ämnen bortom det som ger poäng på tentamina eller breddning med kurser inom andra relevanta ämnen – till exempel juridik, teknik, statistik, ekonomi, psykologi eller språk.

Det vore även en klar försämring för det stora antal läkarstudenter som har slut på studiemedel, vilket gör att många behöver jobba extra för att försörja sig.

Ett centralt argument för ett återinförande av graderade betyg vid läkarprogrammen brukar vara att det skulle stimulera till ökat studieflit och i förlängningen ge bättre läkare.

Att få bättre läkare är dock en av anledningarna till att svenska läkarprogram i dag enbart har betygen godkänd och underkänd. Frånvaron av graderade betyg anses främja samarbete mellan läkarstudenterna och leder till att de hjälper varandra, vilket anses förbereda dem mentalt på den samarbetsmiljö och det teamarbete som bra hälso- och sjukvård kräver.

Slutligen är betygsfrågan på läkarprogrammet inte bara en lokal angelägenhet. Det finns farhågor om att införandet av graderade betyg på en ort kan leda till att andra orter känner sig nödgade att ta efter för att deras studenter inte ska förfördelas i konkurrensen om till exempel AT-platser.

När den graderade betygsskalan avskaffades år 1977 var det efter ett ställningstagande av Universitets- och högskoleämbetet, Universitetskanslersämbetets föregångare.

Frågan om graderade betyg vid läkarprogrammen är således en nationell angelägenhet, snarare än enbart en lokal fråga. Den bör därför hanteras, utredas och beslutas av antingen samtliga svenska läkarprogram gemensamt eller av den svenska staten – då förslagsvis Universitetskanslersämbetet.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.