Betyg på läkarprogrammet riskerar skapa A- och B-lag

Om två år startar ett nytt sexårigt läkarprogram i Sverige. AT tas bort och grundutbildningen blir legitimerande. Sveriges lärosäten arbetar hårt för att möta de nya kraven. Vissa universitet utreder också möjligheten att införa betyg på utbildningen. Sveriges läkarförbund student har många farhågor med detta, bland annat stor administrativ börda, sämre studiemiljö och minskat förtroende för yrkeskåren.

En studie som gjordes på University of Virginia School of Medicine jämförde två årskullar med respektive utan betyg. Studien visade att studenter utan betyg hade betydligt högre välmående men inte sämre studieresultat. Att betygsystem försämrar psykiskt välmående hos medicinstudenter bekräftas av en enkätstudie som studenter på läkarutbildningar i USA 2007. Införande av godkänt/icke-godkänt hade en positiv effekt på studenters välmående. Tongivande universitet såsom Harvard, Yale, och John Hopkins har varit tidigt ute med att införa modellen på deras respektive utbildningar.

Vissa hävdar att betyg skulle få studenter att bli mer motiverade att plugga. Men vi anser att repetition och att omsätta kunskaper i praktiken är nyckeln till framgångsrik inlärning. På många svenska läkarutbildningar finns idag 1–2 examinationer per termin. Tätare examinationer av mer breddad karaktär har visat sig ge bättre djupinlärning. Ingenting pekar på att det skulle vara mer motiverande att ha terminstentor med betyg istället för större antal examinationer fortlöpande under terminen.

Betygsättning skulle innebära en stor administrativ börda. Läkarprogrammet involverar hundratals forskare och läkare och är en omfattande organisation. Att nu legitimera studenter kommer i sig vara en stor utmaning för denna verksamhet. Att utöver detta ansvara för betygsättning skulle innebära ett massivt administrativt arbete.

I USA finns det nationella examinerande provet USMLE (Unites States Medical Licensing Examination). I Sverige återfinns ett liknande prov i form av AT-provet. SLF student vill att det införs ett nationellt kunskapsprov i slutet av läkarprogrammet nu när AT-provet försvinner. Detta kan styra utbildningen mot de nationella lärandemålen som anges i högskoleförordningen.

Ett argument för att införa betyg på läkarprogrammen är att det skulle underlätta för internationella studenter vars hemuniversitet kräver betyg när de gör utbyte i Sverige. Att införa så omfattande administration pga. ett fåtal studenters behov är en ineffektiv lösning. Ett alternativ är istället att endast dela ut graderade betyg till de utbytesstudenter som själva ansöker om det.

Läkare är ett förtroendeyrke och det är viktigt att patienter känner sig säkra med att sin läkare har tillräckligt med kompetens. Att skapa A- och B-lag inom läkarkåren, som kan ske med införandet av betyg, riskerar att splittra allmänhetens förtroende för läkare. Som patient skall man kunna lita på sin läkares kompetens. Därför ska betyget godkänt vara en stämpel för hög kompetens och inte en miniminivå.

Sammanfattningsvis kommer inte betygssystem på läkarutbildningen ge bättre läkare men riskerar att försämra studiemiljön samt läkarstudenters psykiska hälsa. SLF student vill se fler examinationer av olika former fortlöpande under hela terminen. Gradering av läkare riskerar även att rubba förtroendet för läkarlegitimationen och skapa ett berg av administration. Ett nationellt slutprov på läkarutbildningen är en del i att kvalitetssäkra studenternas kunskaper. Dock utan betyg.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.