Skola

Besparingarna på resursskolorna är förödande

Elevens behov, inte kommunens ekonomi, ska stå i centrum för hur skolstödet ska utformas. Det framgår tydligt i den nya skollag som trädde i kraft 2011. Men Stockholms och andra kommuners besparingar på resursskolorna visar på en helt annan verklighet.

Den nya skollagen garanterar att alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver för att utifrån sina egna förutsättningar kunna nå skolans mål. För oss som representerar elever med autismspektrumtillstånd, ADHD eller dyslexi, kändes den nya skollagen lovande men verkligheten har blivit en helt annan.

För många av dessa elever fungerar skolan bra med en mindre anpassning av undervisningen, hjälpmedel samt särskilt stöd av speciallärare. För andra krävs, på grund av elevens funktionsnedsättning, extraordinärt stöd för att skolan ska fungera överhuvud taget. En individuell bedömning kan visa att det behövs en bättre anpassad lokal, tillgång till adekvata hjälpmedel, mindre gruppstorlek och personlig elevassistent. Kommunen ska då ge ett tilläggsbelopp som gör det möjligt för eleven att få detta stöd. Eleven kan med hjälp av tilläggsbeloppet exempelvis få möjlighet att gå i en resursskola med specialpedagogisk inriktning. För en del elever är en personlig elevassistent som stöttar under hela skoldagens många utmaningar, en förutsättning för att få en meningsfull, utvecklande och trygg skoldag.

Vissa kommuner – högaktuell är exempelvis Stockholm – har dock genom egna tolkningar av den lagliga rätten till tilläggsbelopp sett till att antalet elever som får detta minskat drastiskt. Kommunens behov att spara pengar och inte elevernas behov i skolan förefaller ligga bakom detta drastiska beslut. Kommunens agerande står i strid med lagen, då beslut om tilläggsbelopp ska tas efter en årlig individuell prövning och inte efter generaliseringar utifrån diagnos. 

Vi tycker också att det är anmärkningsvärt att man väljer att drastiskt minska bidragen just till gruppen elever med dolda funktionsnedsättningar som autismspektrumtillstånd, ADHD eller dyslexi. Det signalerar olyckligt att det här är en elevgrupp man inte tar på allvar eftersom deras nedsättningar inte är synliga för omvärlden. Vi befarar att beslutet att minska detta angelägna stöd beror på okunskap hos beslutsfattare om just dessa funktionsnedsättningar.

Det särskilda stöd som de här eleverna riskerar att mista är i många fall en förutsättning för att skolsituationen ska fungera. För många resursskolor, som byggt upp en högt specialiserad, kvalitativ undervisning anpassad efter elevernas behov återstår endast nedläggning. En personlig katastrof för många elever och olönsamt på både kort och lång sikt för berörda familjer, kommunen och samhället i stort. Samhällsekonomiskt gör man inga vinster när man sparar in på stödet till barn och unga. Tvärtom skapas en grogrund för det utanförskap alla vill undvika och som blir alltför kostsamt för alla parter.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.