Sjukförsäkring

Beskattning slår mot hälsan

Förslaget om beskattning av sjukvårdsförsäkringar kommer sannolikt att röstas igenom - trots risken för försämrad hälsa för hundratusentals anställda. Dessutom är det oklart vad det är som ska beskattas och hur värderingen ska ske. 

Regeringens förslag om förmånsbeskattning av sjukvårdsförsäkringar kommer högst sannolikt att gå igenom i riksdagen den 16 maj. Skälet är att oppositionen ser förslaget som en del av statsbudgeten och menar att det kan urholka överenskommelsen om budgetramverket om delar lyfts ur budgetpropositionen.

Enligt förslaget ska företagshälsovård, förebyggande behandling och rehabilitering fortsatt vara skattefritt medan hälso- och sjukvård ska beskattas. Problemet är att det finns uppenbara svårigheter att skilja mellan dessa insatser. Den vägledning som ges i propositionen är mycket begränsad och är omodern i synen på arbetsmiljö- och hälsofrämjande insatser. Det innebär att vilken skatt som tas ut av den enskilde i slutänden beror på vilken tolkning Skatteverket väljer att göra av begreppen. 

Trots dessa uppenbara oklarheter ska förslaget införas rekordsnabbt, mindre än sex veckor efter det att ett beslut har tagits i riksdagen. Det ger en extremt kort tid för arbetsgivare, anställda och Skatteverket att sätta sig in i vad förslaget innebär och hur de slår i enskilda fall.

För det är många som berörs. Över 430 000 anställda har i dag en arbetsgivarbetald försäkring som kommer beskattas. Majoriteten av dessa är anställda inom byggnation och anläggning, detaljhandel, tillverkningsindustrin och finansiella tjänster. Det handlar om alla inkomstgrupper, varav de flesta har inkomster under den nedre brytpunkten för statlig inkomstskatt. 

Arbetsgivare vittnar om att sjukvårdsförsäkringen bidrar till att undvika eller korta ned sjukfrånvaron bland de anställda. Kortare frånvaro ger lägre kostnader för sjuklön och minskar risken för produktionsbortfall. Sjukvårdsförsäkringen bidrar till en ökad trygghet och förutsebarhet för både arbetsgivare och anställda. Det är inte minst viktigt för små företag där frånvaro av en nyckelperson kan få konsekvenser för verksamheten. 

Om förslaget genomförs kommer många anställda, framför allt låg- och medelinkomsttagare, sannolikt att avstå från försäkringen då priset blir för högt. Det drabbar dels dem själva, dels deras arbetsgivare som ser försäkringen som ett sätt att hantera sitt ansvar för arbetsmiljö och rehabilitering, krav som ställs på dem enligt arbetsmiljölagen.
Finansminister Magdalena Andersson (S) säger att beskattningen av sjukvårdsförsäkringar skapar rättvisa och likformighet i skattesystemet.

Det stämmer inte. Med förslaget blir skattesystemet mer olikformigt. Det blir dessutom mindre transparent, närmast obegripligt. Varken gymkort eller företagshälsovård förmånsbeskattas idag och kostnaden är dessutom avdragsgill. Sjukvårdsförsäkringen bidrar till minskad ohälsa på arbetsplatsen. Den borde därför skattemässigt behandlas på samma sätt som andra arbetsgivarinsatser. Om motivet är likformighet borde skatten på sjukvårdsförsäkringar sänkas, inte höjas. Den vinsten borde även regeringen och Vänsterpartiet se. Och oppositionen borde se att förslaget behöver dras tillbaka om man kommer till makten efter höstens allmänna val.
 

 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.