Skola

Besinna er och låt lärarutbildningen vara

Universitet och högskolor måste ges förutsättningar att själva utveckla kvaliteten i utbildningen utan ständiga avbrott för nya reformer. Företrädare för landets lärarutbildningar vädjar därför till kommande regering om besinning vad gäller nya utbildningsreformer.

Under loppet av 23 år har den svenska lärarutbildningen genomgått tre omfattande och politiskt betingade reformer. 2001 togs steget fullt ut till en gemensam lärarexamen men med olika inriktningar, från förskola till gymnasieskola.

Men knappt hann de första studenterna på 2001 års lärarutbildning ta examen förrän en utredning om en ”ny” lärarutbildning tillsattes. Utredningen resulterade i 2011 års omfattande lärarutbildningsreform. Nu har vi återigen fyra olika lärarexamina med sju olika inriktningar.

De politiska ambitionerna bakom dessa reformer har varit goda. Men konsekvenserna har på flera sätt varit förödande.

Det tar tre och ett halvt till fem år att utbilda sig till förskollärare eller lärare. Varje ny lärarutbildningsreform har knappt hunnit testats – än mindre utvärderats – av mer än en grupp studenter innan en ny har initierats. En ”ny utbildning” har varit under utveckling mer eller mindre konstant under de senaste tre decennierna, samtidigt som ”gamla” utbildningar har bedrivits parallellt innan de fasats ut.

Denna reformutmattning har inte bara drabbat lärosätenas interna förutsättningar att själva utveckla den egna verksamheten. Den har också slagit hårt mot de hundratusentals studenter och lärare som utbildats sedan slutet av 1980-talet. Det finns sannolikt ett samband mellan denna reformiver och lärarprofessionens otydliga identitet och sjunkande status. Till syvende och sist har detta drabbat eleverna.

Nu behöver lärarutbildningen (såväl som skolan) långsiktighet i den politiska styrningen.

Ett tjugotal lärosäten som bedriver lärarutbildning har gemensamt genomfört tre omfattande alumnundersökningar bland personer som två år tidigare tagit ut en lärarexamen. Sammanlagt har över 20 000 lärare som tog ut sin examen någon gång mellan 2007 och 2011 besvarat en enkät om hur de värderar sin utbildning i förhållande till sin nuvarande anställning (55 procents svarsfrekvens).

Svaren från de lärare som var bland de första att ta examen inom 2001 års lärarutbildning visar att en klar majoritet är nöjd med sin utbildning. Det gäller framför allt ämneskunskaperna och förmågan att använda ett vetenskapligt förhållningssätt. Men dessa tidiga kullar vittnar också om att det flera angelägna områden behöver utvecklas, såsom förmågan att förebygga och hantera konflikter samt att göra bedömningar av elevers arbeten.

Bland de lärare som tog ut sin examen endast ett par år senare kan vi se en tydlig förändring i hur utbildningen bedöms. Inom i stort sett alla kunskapsområden visar enkätsvaren att utbildningarna har utvecklats och att lärarna överlag känner sig bättre förberedda för sitt yrke. Till exempel har andelen som anser att utbildningen var tillräcklig inom området ”pedagogiskt ledarskap och konflikhantering” nästan fördubblats, om än från en låg nivå.  Likaså har andelen som instämmer helt eller till stor del i påståendet att ”det ställdes höga krav på mig som student” ökat betydligt.

Även om undersökningen visar att 2001 års lärarutbildning fortfarande hade stora utvecklingsbehov, så talar den sitt tydliga språk: utbildningen blir bättre när lärosätena ges möjlighet, förtroende och ekonomiska förutsättningar att själva och tillsammans med studenter ansvara för utvärdering och utveckling.

Vi vädjar därför till alla skol- och utbildningspolitiker, oavsett politisk färg, om besinning vad gäller nya och omfattande reformer. Ge lärosätena förutsättningar att fortsätta utbyggnaden av den utbildningsvetenskapliga forskningen så att Sverige, liksom våra nordiska grannländer, får en lärarutbildning (och en skola) som kan vila på vetenskaplig grund i stället för att styras av politisk ideologi. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.