Debatt
Elever
28 februari 2019 kl 05:00

BEO: Mitt uppdrag är att skydda elever

En lärare borde aldrig behöva hantera en situation med en elev som går över styr. Ändå händer det. Min uppgift är då driva elevens ärende – med gällande lagstiftning och praxis som stöd, skriver Barn och elevombudet (BEO) Caroline Dyrefors Grufman.

Det här är en opinionstext

För första gången på flera år minskar antalet anmälningar om kränkningar i skolan. Detta är ett trendbrott. Samtidigt hörs röster som hävdar att BEO ”belönar busfrön och bestraffar lärare” genom att kräva skadestånd. Uppgiften är felaktig. BEO:s uppdrag är att med lagen som stöd skydda Sveriges knappt två miljoner skol- och förskoleelever från en dålig arbetsmiljö.

Under senare tid har en diskussion om kränkningar, skadestånd och lärarens mandat i klassrummet pågått i olika media. Många gånger bygger resonemangen på bristande underlag. Ett exempel är en ledare i Expressen.

Det är inte förbjudet för en lärare att lyfta ut en elev som stör ordningen. Tvärtom, läraren är skyldig att ingripa om eleven stör för sina klasskamrater, då har läraren till exempel rätt att visa ut eleven. Men enligt lagstiftning och praxis ska lärarens agerande stå i rimlig proportion till vad läraren vill uppnå. Läraren får inte bestraffa en enskild elev utan ska agera för att få lugn och ro i klassrummet.

Det finns 17 domar som har vunnit laga kraft. I 15 av dem har domstolarna stått på Barn- och elevombudets sida. I en dom från Högsta domstolen blir det särskilt tydligt vilka befogenheter och vilket ansvar en lärare har: Om läraren ingriper på ett otillåtet sätt är agerandet som huvudregel en kränkande behandling i skollagens mening. Skollagen ställer även krav på att kommunen eller den som äger en fristående skola måste jobba långsiktigt med trygghet och studiero i skolan.

Antalet anmälningar gällande kränkande behandling av skolelever har ökat under flera år i rad. Färska siffror visar äntligen ett trendbrott. Antalet anmälningar ökar inte längre. Det går till och med att skönja en minskning – på tre procent. Antalet anmälningar borde vara noll.

En lärare kan förlora kontrollen och plötsligt agera på ett sätt som inte är önskvärt, vare sig för läraren själv, den stökiga eleven eller de övriga eleverna i klassrummet. En lärare borde aldrig behöva hantera en situation som går över styr. En sådan arbetssituation borde aldrig tolereras på en arbetsplats för vare sig vuxna eller skolelever. För eleverna, som inte har en facklig organisation som för deras talan, kan BEO driva deras ärenden enligt skollagen.

Det är viktigt att titta på vem inom skolan som blir föremål för anmälan. I de allra flesta fall, över 70 procent, gäller anmälan en elev som anser sig ha blivit kränkt av en annan elev. De anmälningar som handlar om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkningar av skolpersonal ligger runt 35 procent. (Vissa anmälningar gäller både andra elever och skolpersonal) Av denna grupp skolpersonal utgör legitimerade lärare en mindre del. De flesta anmälningar i denna grupp gäller alltså skolpersonal som ofta inte är utbildad för att ta hand om eleverna.

Enligt skollagen är det kommunen eller den fristående skolans ägare som ska betala skadeståndet till eleven. Det är den skolansvarige som ska säkra trygghet och studiero i skolan. De flesta betalar skadestånden direkt, men inte alla. Vid senaste årsskiftet pågick sex domstolsprocesser gentemot kommuner som motsatt sig att betala ut skadeståndet. Hälften av processerna gällde samma kommun. Det finns tidningsuppgifter som hävdar att lärare får ta konsekvenserna av svaga skolledningars bristande agerande genom att läraren pressas att lämna sin anställning. Det är beklagligt om uppgifterna stämmer.

BEO:s uppdrag är enligt lag att skydda elever från kränkande behandling i den skola de är skyldiga att vara. Skollagen stiftas av riksdagen. BEO följer den.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.