Debatt
Vårdbemanning
4 maj 2015 kl 05:45

Denna artikel publicerades för 5 år sedan

Bemanningskrav fel recept för äldreomsorgen

Regeringens ensidiga fokus på bemanning i äldreomsorgen riskerar att cementera gamla arbetssätt. Utgångspunkten att personalens antal är detsamma som kvaliteten för brukarna kan ifrågasättas. Kvalitet i omhändertagandet av våra äldre är mer komplext än så, visar en ny studie från Svenskt Näringsliv.

Det här är en opinionstext

Mikael Witterblad
fil dr och ansvarig för välfärdspolitik vid Svenskt Näringsliv

Fokus bör vara att äldreomsorgen ska bemannas på bästa möjliga sätt. En sådan ansats tar bättre sikte på äldreomsorgens två framtidsutmaningar: personalrekryteringen och finansieringen. Ny teknologi bör tas tillvara bättre än i dag för att säkerställa brukarnas säkerhet och på ett tryggare och rimligare sätt tillmötesgå Socialtjänstlagen.

När civilminister Ardalan Shekarabi i Riksdagen nyligen fick frågan om kvaliteten i äldreomsorgen valde han att göra en poäng av den numerära bemanningen. Antalet i personalen är också på tapeten i den ekonomiska vårpropositionen för 2015 som regeringen presenterade för en kort tid sedan. Budgeten innehåller omföringar i syfte att höja antalet anställda i äldreomsorgen (satsningar som finansieras genom neddragningar i övriga äldreomsorgsverksamheten).

Svenskt Näringsliv, SN, delar Sveriges Kommuner och Landstings syn om att kvalitet vid äldreboenden inte bör regleras fram. Socialstyrelsens, SoS, nya föreskrifter för bemanning innebär i sak inte någon större förändring jämfört med befintlig lagstiftning och föreskrifter (bemanning nattetid är i dagsläget redan praxis i de flesta boenden). Regeringen har dock indikerat att de är beredda att lägga mera långtgående förslag. Införandet av bemanningskrav för tillståndspliktig verksamhet finns med i direktiven till Ilmar Reepalus pågående utredning.

Vad finns det då för stöd för att en högre bemanning leder till en högre kvalitet? SN publicerar i dag måndag en rapport om kostnader, kvalitet och bemanning i äldreomsorgens särskilda boenden. Rapporten innehåller analyser och fakta som starkt relaterar till debatten om bemanningskrav men som tyvärr saknas i dag. Studien baseras på aktuell statistik från SoS, Statistiska centralbyrån och SKL.

Resultaten indikerar ett litet positivt samband mellan personaltäthet och brukarupplevd kvalitet. En högre brukarupplevd kvalitet motsvaras dock av en omotiverat hög ökning i personalkostnader omräknat i kronor. Resultatet visar att en reglering i form av krav om ett ökat antal anställda inte kommer att leda till en försvarbar ökning i brukarnöjdhet. Tvärtom visar vår analys på att kvalitet bestäms av en mängd faktorer. Exempelvis uppvisar särskilda boenden som har en lägre personalomsättning (högre grad av kontinuitet bland de anställda) och/eller högre andel personal med ”adekvat utbildning” (SoS benämning) en högre kvalitet. Boenden som bedrivs i privat regi samvarierar med en högre kvalitet i omsorgen relativt boenden i offentlig regi.

Viktigast för att trygga en värdig och säker äldreomsorg för brukarna är att personal finns på rätt plats vid rätt tillfälle. Hur brukarnas behov bäst ska tillgodoses är därför till stor del en organisatorisk fråga och en attitydfråga. Lokalernas utformning vid den äldres boende är också av stor betydelse för bemanningen. Resurser bör styras dit behoven är som störst och nya tekniska hjälpmedel bejakas. Vi måste använda våra resurser smartare om Sverige i framtiden ska klara att förbättra livskvaliteten för våra äldre och samtidigt finansiera äldreomsorgen med skattemedel.

Fyrkantiga krav på ett visst antal i personalen är inte detsamma som kvalitet. Våra äldre och vi som skattebetalare förtjänar bättre.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 4 maj 2015 kl 05:45
Uppdaterad: 4 maj 2015 kl 09:48

Skribent

Mikael Witterblad
fil dr och ansvarig för välfärdspolitik vid Svenskt Näringsliv