FN:s globala mål anger att världens länder år 2030 ska tillhandahålla offentliga platser som är säkra, tillgängliga och inkluderande, i synnerhet för kvinnor, barn, äldre och personer med funktionsnedsättning. Offentliga platser som är tillgängliga för alla i samhället har en viktig roll för tryggheten i våra städer. För att människor ska kunna och vilja uppehålla sig på en plats, krävs att funktionerna på platsen svarar mot användarnas behov och förväntningar. Offentliga toaletter är ett exempel på en funktion som påverkar människors möjlighet att röra sig obehindrat i stadsrummet.
En kartläggning av offentliga toaletter i centrala Stockholm som Stiftelsen Tryggare Sverige har genomfört under våren 2019 visar att toaletterna inte är utformade för att tillgodose kvinnors behov, och att endast en av tio användare av de offentliga toaletterna i centrala Stockholm är kvinna.
Sedan de första offentliga toaletterna byggdes i Stockholm i slutet av 1800-talet har det funnits fler faciliteter för män än för kvinnor. I dagsläget finns det fortfarande fler möjligheter för män att uträtta sina behov jämfört med kvinnor. Av de faciliteter som både män och kvinnor kan använda är dessutom runt hälften avgiftsbelagda.
Att det finns färre möjligheter för kvinnor att nyttja en toalett är problematiskt på flera sätt. Risken för att utveckla mag- och tarmproblem, urininkontinens och urinvägsinfektion ökar av oregelbundna och uteblivna toalettbesök. Eftersom en fjärdedel av alla kvinnor i fertil ålder vid varje given tidpunkt menstruerar, har kvinnor också ett större behov av rymliga toaletter med tillgång till tvål, vatten och sanitetsbehållare. Förekomst av toaletter med skötbord kan också vara av särskild vikt för kvinnor, som oftast har det huvudsakliga ansvaret för vård av små barn.
Samtliga toaletter i kartläggningen har emellertid saknat sanitetsbehållare, skötbord och i vissa fall basala hygienfaktorer som tvål, toalettpapper och avfallspåse.
Andra grupper för vilka tillgång till offentliga toaletter är särskilt viktigt inkluderar äldre, för vilka inkontinens är vanligare. Män som har prostatabesvär och personer med olika mag- och tarmbesvär utgör andra grupper för vilka tillgången till offentliga toaletter är direkt avgörande för möjligheten att röra sig obehindrat i stadsrummet.
Fram till 1980-talet fanns det offentliga toaletter som dokumenterat var välbesökta av kvinnor. De var bemannade, men inte gratis att använda. Den ökade formella sociala kontrollen kan dock antas ha påverkat förvaltning, hygien och trygghet positivt.
En offentlig toalett som har uppmärksammats för sin renlighet, fräschör och design är toaletten i Bryant Park i New York. Toaletten drivs av den icke vinstdrivande organisationen Bryant Park Corporation. Samma organisation är ansvarig för den upprustning som har inneburit att Bryant Park har gått från att vara ett tillhåll för drogmissbruk, till att bli av de mest populära besöksmålen i New York. Utifrån mätningar som görs visar exemplet från Bryant Park att det är möjligt att inrätta och driva en toalett som är öppen för allmänheten, kostnadsfri och som skapar förutsättningar för ett tryggt och jämställt offentligt rum.
Ett annat exempel är det tyska konceptet ”Nette Toilette”, som innebär att kommuner subventionerar näringsidkare, som upplåter sina toaletter för gratis bruk av allmänheten. Det har medfört toaletter som är både kostnadsfria och garanterar en social kontroll.
Att basala funktioner som offentliga toaletter till 90 procent används av män borde uppmärksammas och ifrågasättas på en bredare nivå. Offentliga toaletter är en komplex fråga, men det är uppenbart att det behövs nya modeller för drift och underhåll av offentliga toaletter i Sverige. Varje kommun bör därför ta fram riktlinjer som reglerar placering, utformning och förvaltning av offentliga toaletter.
Målet bör vara att det ska finnas tillräckligt med toaletter för att människors rörelsefrihet i det offentliga rummet inte ska begränsas. För att garantera trygghet och tillgänglighet, bör de offentliga toaletterna vara kostnadsfria och bemannade.
En lösning kan vara att offentlig sektor och näringsliv tar ett gemensamt ansvar för att garantera att det finns toaletter i det offentliga rummet som är trygga och tillgängliga för alla grupper i samhället.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
