Debatt
Lärarbrist
20 mars 2018 kl 10:29

Denna artikel publicerades för 2 år sedan

Bättre lärarutbildningar kan motverka lärarbristen

Sverige står inför en gigantisk lärarbrist. Till 2025 beräknas 65 000 lärare saknas och alldeles för få väljer att läsa en lärarutbildning. Fortsätter vi i den här takten kommer vi att sakna 80 000 lärare om 15 år. Det kommer få ödesdigra konsekvenser för vår samhällsutveckling. Därför måste rätt satsningar göras för att få fler till läraryrket, skriver Matilda Gustafsson, ordförande för Lärarförbundet Student.

Det här är en opinionstext

Matilda Gustafsson
ordförande Lärarförbundet Student

Fler vägar in i professionen måste göras tillgängliga om fler ska välja läraryrket. I dagarna presenterade universitetskanslerämbetet, UKÄ, siffror som visar att var tredje ämneslärare som examinerades under förra året gått en kompletterande pedagogisk utbildning. Det är ytterligare ett kvitto på det vi vetat länge: fler alternativa vägar in i yrket måste utvecklas, och det nu! Under förra läsåret tillsattes cirka 9400 lärarheltidstjänster med personal som saknar pedagogisk högskoleexamen. Det innebär att likvärdigheten i skolan äventyras och elevers rätt till utbildade lärare står på spel.

Vi vill därför uppmana lokala och nationella politiker, lärarutbildningsansvariga och skolhuvudmän att:

  • Öka antalet platser på alternativa lärarutbildningar. Regeringen har ökat antalet platser på de traditionella lärarutbildningarna. Detta trots att söktrycket sjunker på alla utbildningar utom en, den kompletterande pedagogiska utbildningen (KPU). Vi uppmanar därför regeringen att utöka antalet platser på de olika formerna av kompletterande pedagogisk utbildning och att eftersträva ekonomiska fördelar för de som väljer att omskola sig till lärare.
  • Utarbeta fler former av kompletterande pedagogisk utbildning. Idag finns det endast kompletterande pedagogisk utbildning riktad mot en typ av lärarexamen. Det måste förändras om vi ska ha en chans att hejda lärarbristen. Regeringen måste se över möjligheterna för KPU mot grundlärar- och förskollärarexamen så att än fler väljer att komplettera med pedagogiska studier och därmed berika skolan. Dessutom behöver vi bryggutbildningar för dem som redan har en lärarexamen. Idag måste lärare som vill byta skolform ofta läsa in en hel lärarutbildning för att bli behöriga. Det är absurt och ett slöseri med viktig kompetens som behövs i skolan. Därför måste man också utveckla bryggutbildningar som möjliggör för lärare att, genom kompletterande studier, bli behörig i fler delar av skolsystemet.
  • Skapa fler arbetsintegrerade lärarutbildningar. Lärarbristen är akut och det tar lång tid att utbilda nya lärare. Alla, både skolhuvudmän, politiker och lärosäten måste dra sitt strå till stacken. Vi vet att lärarstudenter arbetar samtidigt som de studerar i högre utsträckning än andra studenter. Strukturer som lockar dessa lärarstudenter att arbeta i just skolan måste därför skapas. Ett exempel på sådan struktur är den arbetsintegrerade lärarutbildningen som ges vid Högskolan Dalarna. Där får studenterna möjlighet att kombinera studier och arbete i skolan. De kan därmed både fördjupa sitt professionella kunnande genom att koppla samman teori och praktik och bidra i skolverksamheten med den senaste forskningen och nya perspektiv. Dessutom kan de göra detta med en lön istället för med studielån, något som lockar många som av ekonomiska skäl skulle valt bort att utbilda/omskola sig.

Politiker lokalt och nationellt behöver samverka för att fler ska våga ta steget mot framtidens lärarutbildning. Högskolan Dalarna och kommunerna i Dalarna är ett bra exempel som tagit ansvar inför vårt samhälles största utmaning – lärarbristen. Där har man tagit ett konstruktivt initiativ som gynnar både lärarstudenter, skola, elever och vårt samhälle. Fler studenter måste lockas till lärarutbildningarna och lärarutbildningarna måste tillgängliggöras för fler. Så och endast så kan vi skapa den likvärdiga och rättvisa skola vi vill att alla elever ska mötas av.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 20 mars 2018 kl 10:29

Skribent

Matilda Gustafsson
ordförande Lärarförbundet Student