Upphandling

Bättre kollektivtrafik kräver bättre upphandlingar

Nobina överprövar upphandlingen av stadstrafiken i Gävle. En upphandling som bland annat omotiverat har ökat kostnaderna för skattebetalarna. Det är hög tid att diskutera hur framtidens kollektivtrafik ska upphandlas, skriver Nobinas vice vd Jonas Kempe och bolagsjurist Emma Forsberg.  

Framtidens kollektivtrafik är en central byggsten i att skapa ett hållbart resande. Hur upphandlingskontrakten, som enskilt kan omsätta mångmiljardbelopp, konkurrensutsätts är därför avgörande för branschens utveckling. Genom att köparen i utvärderingsskedet värderar fler parametrar än pris kan marknadens olika lösningar värderas så att offentliga medel används smart och resurseffektivt.

Ett stort hot mot kollektivtrafikens växtkraft är att hög kostnadsutveckling inte möts av ett lika högt resande. Tillsammans kan vi inom branschen möta problemen med större kraft. Det kräver dock  att den offentliga köparen ställer högre krav i bättre upphandlingar där framtiden står i fokus.

I dag undanröjs ofta branschens gemensamma rekommendationer till förmån för egentillverkade krav och villkor som gör kollektivtrafiken dyrare för skattebetalarna, trots att de är framtagna i brett samförstånd mellan trafikföretagen och de upphandlande myndigheterna i syfte att förbättra konkurrensen och därigenom kollektivtrafiken.

Upphandlingen av stadstrafiken i Gävle är ett av flera exempel på en sådan upphandling, som har styrt mot kostnadsdrivande anbud. Detta då den har brustit i transparens och likabehandling genom otydliga utvärderingskriterier. Här finns flera likheter med upphandlingen av Krösatågen, där domstolen slutligen fastslog att upphandlingen måste göras om.

Därtill har Region Gävleborg, under upphandlingens allra sista dag, väsentligen ändrat upphandlingsförutsättningarna avseende biogasanläggning. Indirekt tvingar regionen anbudsgivaren att välja den kommunala biogasleverantören Ekogas – som visat sig vara en mycket dyrare lösning.

Vad skälen till detta är kan vi enbart spekulera i. Klart står dock kostnaderna för samhället har ökat med mångmiljonbelopp samtidigt som konkurrensen har satts ur spel.

Att utvärderingsmodeller utsätts för rättsliga prövningar är alltjämt inte ovanligt. Rädslan för överprövningar leder dock tyvärr till att prisfokuserade upphandlingar ökar.

Utvecklingen är olycklig. Ökad tydlighet i vad köparen vill ha skulle inte bara läka upphandlingsfelen, utan även möjliggöra bättre anbud och därmed bättre kollektivtrafik för resenärerna. Sällan är det utvärderingsmodellerna i sig som brister, utan i stället är kriterierna vaga och oförutsebara där för stort fokus läggs på vad anbudsgivaren ska beskriva snarare än vad köparen bedömer är viktigt och poänggivande. Det köparen vill ha är alltså otydligt definierat och svårt att på förhand förstå. Vilket leder till högre kostnader.

Därtill används ofta få och låga kvalificeringskrav. I stället utvärderas anbudsgivarens hela kärnverksamhet. Här försvinner fokus från viktiga mervärden som nya resenärsbehov och framkomlighetsutmaningar.

För att lyckas bättre måste köparen lägga mer tid på dialog och förarbete. Anbudsgivarens utlovade åtaganden måste följas upp och i de fall de inte upprätthålls realiseras konsekvenser.

Bättre kollektivtrafik kräver bättre upphandlingar. Varken stadstrafiken i Gävle eller Krösatågen är enskilda exempel på upphandlingar som driver fördyringar eller skapar osäkerheter på marknaden, men de bör utgöra grund för en ny principdiskussion inom Svensk kollektivtrafik om hur kollektivtrafik bör upphandlas i framtiden. Detta i syfte att tillsammans sträva mot de högt ställda målen för kollektivtrafikens fördubblade andel av resandet. Det har alla att vinna på.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.