Transporter

Bättre godsfunktioner leder till högre tillväxt

Kommunerna behöver bli bättre på att prioritera gods- och logistikfrågorna. Annars finns en stor risk för att städernas tillväxt drabbas, skriver Katarina Wåhlin-Alm på NCC Property Development.

Just nu pågår något som bara kan beskrivas som en global mobilitetsrevolution. Tack vare uppkopplade människor och fordon, tillgången till delade användardata och utvecklingen av algoritmer finns fantastiska möjligheter att effektivisera transportsektorn, göra mobiliteten tillgänglig för fler samt att öka hållbarheten i trafiken.

Samtidigt har svenska städer och tätorter börjat arbeta med mobility management och satsar på gång, cykel och kollektivtrafik som alternativ till resor med privat bil. För oss som arbetar med stadsutveckling innebär det att städerna kan byggas mer attraktiva och mer hållbara. Det är en positiv utveckling med många vinnare.

Vad vi däremot saknar i debatten om transporterna är godsperspektivet och logistikbehoven. Inom detta område pågår också en revolution. E-handeln har under de senaste åren fått sitt genombrott. Förra året omsatte e-handeln 67 miljarder kronor och hade en tillväxt på 16 procent. Utvecklingen ser ut att fortsätta även 2018. Enligt den senaste rapporten från Handelns Utredningsinstitut/PostNord e-handlar i snitt 66 procent av svenskarna varje månad.

Städernas utveckling är helt beroende av gods- och logistikfunktioner. Det handlar inte bara om alla varor som levereras till butiker och hem till konsumenter, utan också om försörjningen av ballast och andra byggmaterial till de växande städerna. I Stockholmsregionen utgör frakt av fyllnadsmassor den enskilt största kategorin för lastbilstransporterna.

Om en stads försörjning av varor ska fungera behövs logistikfunktioner av olika storlek och karaktär. De största logistikparkerna kan oftast förläggas ganska långt utanför staden. Ett exempel är Brunna logistikpark i Upplands-Bro som försörjer stora delar av Stockholm. Men även närmare staden behövs terminaler och centraler för omlastning och distribution.

Vi ser en risk att det blir allt svårare att hitta platser för denna typ av anläggningar, som är så avgörande för städernas förmåga att fungera och växa. Därför efterlyser vi en tydligare planering för logistikfunktioner och ett starkare samarbete mellan både kommuner, regioner/landsting och oss stadsutvecklare.

Även i stadsrummet behöver vi tänka nytt. E-handelns utveckling skapar behov av distributionsmöjligheter på stadsdels- och kvartersnivå. Lastfickor för lastfordon och lagerrum för varor som beställs av boende är två exempel. Här behöver städernas detaljplaner bli mer flexibla så att det exempelvis blir möjligt att omvandla ett garage till distributionscentral när privatbilsägandet i framtiden minskar till följd av de självkörande bilarnas intåg i städerna.

Som stadsutvecklare bedriver vi ständigt innovation för att bygga bättre, mer attraktiva och mer hållbara städer. Vi upplever att avsaknaden av skarpa förslag och visioner för godstrafiken utgör en tydlig risk för städernas tillväxt. Vi ser också ett behov av mer samarbete. Om gods- och logistikfrågorna hamnar högre upp på den politiska agendan finns alla möjligheter att få en mer framtidssäkrad stadsutveckling som fullt ut kan dra nytta av digitaliseringens och delningsekonomins fördelar.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.