Debatt
Kulturskola
23 oktober 2020 kl 05:05

”Barns kulturutövande är hotat – agera nu!”

Barns möjligheter till ett jämlikt kulturutövande står på spel. Kulturskolerådets nya rapport visar att kulturskolor med nedläggningshot ökat från 7 stycken 2018 till 16 stycken 2020. Det är en oroväckande utveckling. Kulturskolerådet vill nu se en utredning om hur kulturskolan kan regleras för att säkra att barn i landets samtliga kommuner har tillgång till kulturutövande, skriver rådets ordförande Jalle Lorensson.

Det här är en opinionstext

Jalle Lorensson
Kulturskolerådets ordförande

I mars detta år gick Kulturskolerådet tillsammans med stora delar av svenskt kulturliv ut med en debattartikel där vi argumenterade för en lag som säkrar barns möjligheter till kulturutövande i hela landet – en kulturskolelag. Bakgrunden var barns ojämlika tillgång, besparingar och nedläggningshot. Kulturskolerådets nya rapport visar inga tecken på att hoten är undanröjda. Det är därför hög tid för regeringen att tillsätta en utredning om hur kulturskoleverksamhet kan säkras i hela landet.

Den nya rapporten visar att antalet kommuner som svarar att det föreligger ett nedläggningshot för kulturskolan ökar. Från 7 stycken 2018 till 16 stycken i 2020. Hälften av dessa kulturskolor finns i kommuner med under 10 000 invånare. Mest utsatt tycks Jämtlands län vara där kulturskolan i fyra kommuner riskerar att läggas ned (Härjedalen, Krokom, Ragunda och Strömsund). Fyra av tio kommuner bedömer att kulturskolan kan drabbas av besparingar. Vi ser också att osäkerheten ökar. 15 procent är i år osäkra på om resurserna ska öka eller minska, vilket kan jämföras med 10 procent 2019. 

Riksdagen antog den 23 maj 2018 en proposition som bland annat ska främja en mer tillgänglig och jämlik kulturskola av hög kvalitet i såväl utbud som undervisning. Den låg väl i linje med att barnkonventionen blev lag i år. I statsminister Stefan Löfvens (S) regeringsförklaring och i 73-punktsprogrammet deklareras att alla barn ska ha goda möjligheter att gå i kulturskola. I Socialdemokraternas kulturpolitiska program kungörs att alla kommuner ska erbjuda musik- och kulturskola till alla barn. Hur ska detta infrias? Vi ser ingen annan möjlighet än att det blir någon form av reglering. På 90-talet var Biblioteken hotade, politiken kraftsamlade och en bibliotekslag kunde inrättas. Visa nu samma handlingskraft för kulturskolan!

Kulturskolornas verksamhet har en väldigt stor betydelse för ett väldigt stort antal barn. Här hittar de glädje, kreativitet, konst och ett sammanhang som skapar mening. För många blir det också första steget in i ett kreativt yrke, konstnärskap eller företagande. För andra blir kulturutövande ett livslångt kulturintresse som skänker gemenskap, sammanhang och framtidstro. Kulturskolan är den enskilt största barnkulturverksamhet vi har som bekostas med offentliga medel. Den är också väldigt populär. Varje vecka deltar över 200 000 barn i kommunernas kulturskoleverksamhet. Den nationella kulturskoleutredningen konstaterade att över 40 000 barn och ungdomar står i kö för att delta i kulturskolan.  

De senaste åren har det statliga engagemanget för kulturskolorna ökat och satsningar på fler lärare, kunskap om sektorn och statliga bidrag har bidragit positivt. Den aviserad ökningen av projektstödet om 100 miljoner kronor är glädjande och kommer att stärka kulturskolornas utvecklingsarbete. Men projektbidrag säkrar inte en jämlik tillgång till kulturutövande för barn i hela landet. Om regeringen ska nå sina kulturskolepolitiska mål behövs nya reformer och ett ökat statligt engagemang – tillsätt därför en utredning om hur kulturskolan kan regleras. Barns kulturutövande är hotat – agera nu, imorgon kan det vara försent!

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 23 oktober 2020 kl 05:05
Uppdaterad: 23 oktober 2020 kl 09:23

Skribent

Jalle Lorensson
Kulturskolerådets ordförande