Debatt
Psykiatri
13 september 2019 kl 05:00

Barn som mår dåligt ska inte behöva stå i kö

Miljöpartiet gick till val på att steg för steg gå mot en köfri barn- och ungdomspsykiatri. Satsningen som regeringen nu lägger fram på riksdagens bord når inte hela vägen dit men är en bra start, skriver Karolina Skog (MP) ihop med flera miljöpartistiska regionråd.

Det här är en opinionstext

Vi lever i ett av världens rikaste länder. Materiellt har vi mer än någonsin, men vi mår sämre än någonsin tidigare. Att den psykiska ohälsan bland unga ökar är inte någon nyhet längre. Den har under de senaste dryga tio åren ökat med nästan 100 procent, och fler och fler unga söker vård för att få hjälp med nedstämdhet och ångest. Men det måste inte vara så. Vi vet vad som behövs för att vända utvecklingen. Nu måste vi bara göra det också.

I dag vågar fler barn och unga prata om hur de mår. Nu måste fler vuxna börja lyssna. Under flera år har rapporter från bland annat Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten visat på samma sak - den psykiska ohälsan ökar stort. Självrapporterade psykiatriska eller psykosomatiska besvär hos barn mellan 13 och 15 år har kraftigt ökat. Den psykiska ohälsan kan handla om liv och död. Hela vårdkedjan måste fungera för att alla som behöver hjälp ska ges möjlighet att få den och att få den i rätt tid. Målet är att så få barn som möjligt ska behöva söka sig till BUP, men för de som behöver den vården ska den vara tillgänglig och gå att lita på i hela landet.

All psykisk ohälsa är inte sjukdom och behöver inte heller behandlas inom psykiatrin. För den ohälsan måste bland annat elevhälsan finnas där och det ska gå att få stöd på den närmaste vårdcentralen. Första linjens psykiatri behöver byggas ut och elevhälsan måste bli mer tillgänglig för eleverna. Runt om i hela landet driver Miljöpartiet på för en sådan utveckling.

När barn och unga söker sig till BUP möts allt för många i dag av en för lång väntetid. I juli 2019 var det bara 58 procent av de som sökte sig till BUP för första gången som erbjöds ett första besök inom 30 dagar och väntetiden skiljer sig markant beroende på var i Sverige man bor. Men barn och ungas psykiska ohälsa är en mycket större fråga som inte ensamt kan lämnas åt BUP.

Samtidigt som vi gör akuta insatser behöver vi föra en bredare debatt om hur vi byggt vår skola, vårt samhälle och om hur vi behandlar våra barn. När mer än var fjärde ungdom upplever problem med ängslan, oro eller ångest kan det inte enbart vara ett individuellt problem, utan visar också tydligt på ett större samhällsproblem som vi tillsammans måste ta oss an.

Vi vet att Sverige kan bättre än att lämna barn- och unga som mår dåligt i en lång kö. I höstbudgeten lägger vi fram en satsning om 300 miljoner kronor under åren 2020-2022 som ska gå till barn- och ungdomspsykiatrin i hela landet för att öka tillgängligheten och förbättra vården för barn och unga med psykisk ohälsa.

Miljöpartiet gick till val på att steg för steg gå mot en köfri barn- och ungdomspsykiatri. Satsningen som regeringen nu lägger fram på riksdagens bord når inte hela vägen dit men är en bra start på ett långvarigt arbete. Vi kan inte låta våra barn blir siffror i statistiken, för bakom varje siffra så finns någon som behöver hjälp och stöd. Där finns en berättelse som måste få höras och ord som behöver bli lyssnade på. Det är upp till oss att skapa förutsättningar för att varje barn ska våga känna framtidstro.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.