Skola

”Barn med autism ingår i skoluppdraget”

I och med den nya skollagen omvandlades skolors skyldigheter till barns rättigheter. Det har i praktiken kommit att betyda att varje förälder till ett barn med autism behöver utbilda sig i lagstiftningen för att kunna kräva barnets rätt, skriver företrädare för föräldranätverket Barn i Behov.

Kalla fakta tisdagen den 21 mars berättade om Conrad, 7 år, som har autism, vars skola vägrat ge honom tillräckligt stöd. Den kamp som föräldrarna fört för Conrads rätt till skolgång är samma kamp som fört tusentals anhöriga i nätverket Barn i Behov samman – en kamp som pågår över hela landet i många, många familjer.

Vi vill mycket noga poängtera att detta inte är en situation som begränsas till friskolor, vinster och skolval. Dessutom är endast friskolor tillåtna att rikta sig direkt till barn med autism.

I grunden är situationen den att just barn med autism, och andra liknande, svårare neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, saknar de särskilda rättigheter som andra barn med funktionsnedsättningar har, som tillhör specialskolan eller särskolan per definition. Barnen med autism blir de som ska förverkliga visionen om den inkluderande skolan. Utan att resurser och kunskaper finns förväntas de gå i den vanliga skolan på samma villkor som barn utan funktionsnedsättningar. 

Detta innebär att barnen dels måste bevisa att de har de funktionsnedsättningar de har, och dels att skolorna tvingas söka extra resurser termins- eller årsvis, trots att autism är konstitutionellt och inte går över. Över ett jul- eller sommarlov kan alltså förutsättningarna förändras och stöd utebli om rektor eller huvudman beslutar sig för att autismen på något magiskt vis gått över och inga extra insatser längre behövs. Dessutom följer de sköra stödinsatserna sällan med vid stadiumbyte och föräldrarna behöver börja om striden igen.

Det är regel snarare än undantag att relevant kunskap om autism saknas på huvudmannanivå. Barnen behandlas uteslutande som kostnadsposter och ansvaret är delegerat till rektorerna som inte självklart kan förvänta sig tilläggsbelopp eller verksamhetsstöd. Det pedagogiska instruktionerna till skolorna bygger på vaga idealbilder, där det framhålls att det framför allt är den enskilde läraren som ska kunna anpassa undervisningen till varje elev. Pedagog Stockholm, en webbplats för lärare och förskollärare i Stockholm, skriver till exempel att de satsar på inkludering våren 2017 och att Den som hjälper en jämnårig elev med stödbehov lär sig mer än genom att bara undervisas av lärare”. Det är alltså andras barn som ska se till att barnen med autism får sin utbildning tillgodosedd?

I och med den nya skollagen omvandlades skolors skyldigheter till barns rättigheter. Det har i praktiken kommit att betyda, att varje förälder till ett barn med autism behöver utbilda sig i lagstiftningen för att kunna kräva barnets rätt. En livslång strid som inte slutar vid skolan, samtidigt som de ska ta hand om barnet, jonglera yrkesliv och parera utbrändhet. Systemet är uppbyggt så att det även är föräldrars ansvar att anmäla brister i skolan och inför Skolinspektionen bevisa att man gjort allt för att förmå skolan att ta sitt ansvar. Det skapar en konstruerad polarisering mellan lärare och föräldrar och lägger ansvaret på två grupper som har begränsad möjlighet att påverka. 

Att 60 procent av barn med autism, med normal eller hög begåvning, går ut utan godkända betyg i kärnämnena talar sitt tydliga språk. Professor Christopher Gillberg påpekar i Kalla fakta att stödet till barn med autism inte fungerar. Den här gruppen har i själva verkat ofta stora resurser, men behöver delvis andra förutsättningar för sin skolgång. Har samhället verkligen råd att göra både dem och deras föräldrar bidragsberoende och dessutom till storkonsumenter av psykiatrisk vård, på grund av det omänskliga systemet? Och är det värdigt?

Vi kräver att bevisbördan lyfts ifrån föräldrarna, och att skolhuvudmännen på övergripande kommunal nivå presenterar en realistisk planering för hur och var skolgången ska tillgodoses för kommunens barn med särskilda behov. Barn med autism ingår i skoluppdraget! 

LÄS OCKSÅ: En elev får aldrig bli en fråga om lönsamhet

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.

Paste this code as high in the of the page as possible: Additionally, paste this code immediately after the opening tag: