Debatt
Ofrivillig barnlöshet
24 februari 2016 kl 10:11

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

”Barn inte något du kan beställa”

Surrogatmödraskap är en form av kvinnohandel. Erfarenheter från andra länder visar att surrogatmödraskap leder till exploatering av socialt och ekonomiskt utsatta kvinnor.

Det här är en opinionstext

Emma Henriksson
riksdagsledamot (KD), ordförande socialutskottet

I dag presenteras Eva Wendel Rosbergs utredning om surrogatmödraskap. Hennes slutsats är att det inte bör tillåtas i Sverige. I utredningen framkommer flera viktiga argument till varför hon säger nej.

Barn är inte någon rättighet, och inte någonting du kan beställa. Tyvärr blir det perspektivet när någons längtan efter barn ska mötas med att någon annan på uppdrag ska bära och föda barnet. 

Surrogatmödraskap medför en tydlig risk för att surrogatmodern görs till medel för andra människors efterfrågan. 

Risken för exploatering av socialt och ekonomiskt utsatta kvinnor är uppenbar. Tyvärr har flera partier i riksdagen inte tydligt tagit ställning mot denna form av kvinnohandel. 

Desto tydligare har beskeden varit från flera andra organisationer såsom Sveriges Kvinnolobby, ROKS och Sveriges Kvinnliga läkares förening. 

Bland de andra politiska partier är det vid sidan om Kristdemokraterna enbart Vänsterpartiet som tydligt tagit ställning. 

Det finns alltså en samsyn mellan sinsemellan väldigt skilda politiska inriktningar om att surrogatmödraskap är en form av kvinnohandel som skulle innebära att vi backar från några av de viktigaste framgångar som gjorts vad gäller jämställdhet. 

Det är glädjande att utredaren lyfter fram dessa perspektiv. 

De som argumenterar för surrogatmödraskap bygger sitt resonemang på att kvinnan som bär fram och föder barnet gör det frivilligt och att det inte betalas ersättningar som innebär att surrogatmödraskapet blir ett alternativt sätt att tjäna pengar. 

Men det är högst osannolikt att förvärvsarbetande kvinnor utan ersättning tar på sig att bära ett barn i nio månader, med allt vad det innebär, för att sedan lämna barnet ifrån sig. 

Den potentiella surrogatmamman kommer med allra största sannolikhet att kräva ekonomisk ersättning för förlorad arbetsinkomst, medicinsk risk och de fysiska obehag som en graviditet för med sig. 

Andra länders erfarenheter visar tydligt att tillåtande av surrogatmödraskap leder till exploatering av socialt och ekonomiskt utsatta kvinnor inom landet och i andra länder. 

Insikten om detta har på senare tid exempelvis gjort att Indien inte längre tillåter att utländska par utnyttjar indiska kvinnor som surrogatmödrar.

Utöver risken för exploatering av socialt och ekonomiskt utsatta människor ser vi även risker för barnet. Det finns tyvärr flera exempel på att barn dragits in i smärtsamma konflikter mellan de tänkta föräldrarna och surrogatmodern. 

Erfarenheten visar att gravida ofta utvecklar ett mycket starkt band till fostret som kan vara svårt att bryta. Det är ett skäl till att vara extra tveksam till att låta en närstående vara surrogatmamma. 

Graviditet och förlossning kan dessutom orsaka komplikationer och ge allvarlig skada såväl fysiskt som psykiskt. 

Det kan också uppstå en rad mycket komplicerade situationer. Vad händer om någon av parterna ångrar sig? Vad händer om de genetiska föräldrarna väljer att gå skilda vägar under graviditeten eller om det skulle visa sig att barnet bär på en allvarlig fosterskada? 

Kan de genetiska föräldrarna kräva abort om surrogatmodern motsätter sig detta? Ska surrogatmodern ha rätt till fri abort? Vem bär ansvaret om en medicinsk skada uppkommer? 

Av dessa skäl har även tidigare socialdemokratiska regeringar varit motståndare till surrogatmödraskap. På senare år har de precis som flera andra partier vacklat. Förhoppningsvis kommer de nu att ta till sig kunskaperna från utredningen och säga nej. 

Människan är, enligt kristdemokratisk syn, ett mål i sig. Ingen annan människa får äga henne eller använda henne som ett medel. 

Mot den bakgrunden är vår position i fråga om surrogatmödraskap fullkomligt självklar. Ingen människa är en handelsvara.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 24 februari 2016 kl 10:11
Uppdaterad: 3 mars 2016 kl 11:12

Skribent

Emma Henriksson
riksdagsledamot (KD), ordförande socialutskottet