Elevhälsa

Barn i behov drabbas när elevhälsan sviker

Elever med funktionsnedsättning har sämre måluppfyllelse i skolan än andra elever. Därför behöver regeringens utredning om elevhälsan presentera åtgärder för att skapa en fungerande skola för alla.

Under de senaste åren har stora brister inom elevhälsan uppmärksammats. Därför tillsatte regeringen för snart två år sedan utredningen Bättre möjligheter för elever i de obligatoriska skolformerna att nå de kunskapskrav som minst ska nås, som bland annat haft till uppgift att kartlägga och analysera skolornas stöd- och elevhälsoarbete och lämna förslag på förbättringar, om man anser att det behövs.

Enligt Autism- och Aspergerförbundets skolenkät 2018 når enbart 45 procent av grundskoleeleverna med autism, skolans mål. Enkäten visar även på en ökande frånvaro som beror på olika brister i skolsituationen. Även Riksförbundet Attentions senaste skolenkät visar på liknande siffror, men också att bara knappt två av tio föräldrar med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar uppger att barnet får det stöd som det behöver.

Specialpedagogiska skolmyndighetens nationella kartläggning visar att 93 procent av grundskoleeleverna med språkstörning erbjuds plats i den ordinarie skolan med begränsad tillgång till alternativa lösningar. Endast 54 procent av grundskolorna uppger att eleverna med språkstörning uppnår kunskapskraven i viss utsträckning. Det duger inte.

Svensk skola behöver en reformerad elevhälsa. Därför vänder vi oss nu direkt till regeringens särskilda utredare Kerstin Hultgren med förhoppning om att de förslag vi presenterar här inkluderas i det slutbetänkande som kommer att överlämnas till utbildningsdepartementet senast den 30 juni i år. Alla elever ska känna sig delaktiga i skolan. Så är det inte idag.

Vi har därför tre konkreta förslag:

  1.  Elevhälsans grunduppdrag och själva utgångspunkt måste vara att se till att lär- och skolmiljön fungerar för alla elever. Skolan ska vara universellt utformad, i enlighet med FN:s Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, vilket bör skrivas in i skollagen. Detta ska vara ett prioriterat område för huvudmän och skolledare. Det är själva grunden för en fungerande skola för alla elever. En universellt utformad miljö minskar dessutom behovet av extra anpassningar och särskilt stöd.
  2. Vi anser att det ska skrivas in skollagen att specialpedagogisk kompetens måste finnas inom elevhälsan. Kompetens om kognitiva funktionsnedsättningar måste också säkerställas. Dessa elever finns i alla skolor och i alla skolformer.
  3. Vi anser vidare att det behövs en breddad och fördjupad kompetens inom elevhälsan. Arbetsterapeuter, logopeder och fysioterapeuter är betydande komplement till de kompetenser som idag finns nämnda i skollagen. Detta när det gäller att skapa goda och hälsofrämjande skol- och lärmiljöer, möjlighet till fysisk aktivitet, utformning av hjälpmedel, anpassningar och särskilt stöd för elever med kognitiva svårigheter, men även för andra elevgrupper. Detta bör förtydligas med nya skrivningar i skollagen.

Idag är det de ekonomiska förutsättningarna som styr. Elevhälsan organiseras mer eller mindre med utgångspunkt från att alla elever har samma behov. Få skolor arbetar med elevernas egen delaktighet för att skapa en fungerande skolgång.

Vi har många kvitton på att det inte är hållbart. Det kostar i förlorade uppväxtår, krossade framtidsdrömmar och psykisk ohälsa hos individen och det kostar samhället enorma summor att så många inte når läroplanens mål. Ett led i att skapa bättre förutsättningar för fler elever att fullfölja sin skolgång är en förändrad och förbättrad elevhälsa. Det finns tyvärr inga genvägar.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.