Migrationsuppgörelsen Hela debatten

Balkanrutten: EU-bankrutt eller beslutsamhet?

För Sveriges del innebär helgens minitoppmöte om flyktingsituationen i Europa en potentiell avlastning, men samtidigt en insikt om att Angela Merkel och EU prioriterar situationen på Balkan framför den ansträngda situationen här. Det kommer innebära nödvändiga skärpningar inom ramen för migrationsuppgörelsen, skriver Kjell Magnusson docent i sociologi.

Innan gångna helgens möte i Bryssel sade Sloveniens premiärminister att flyktingfrågan är ett hot mot EU:s existens. Han har utan tvivel rätt. Hos de berörda länderna fanns en påtaglig oro över att Balkan skulle få betala priset för Östeuropas xenofobi och en ökande misstro mot flyktingar i Tyskland och Skandinavien. 

Oron var inte obefogad sedan Junckers meddelat att det måste bli ett slut på försöken att skjuta över problemen på andra. Grekland förklarade att man inte tänkte vara ett flyktingläger. Kroatiens reaktion på EU-förslaget var att de som skrivit det ”inte vet vad de talar om”.

Serbien, Bulgarien och Rumänien framhöll att även de betraktar sig som transitländer, medan Slovenien efter att ha släppt igenom 60 000 flyktingar på tio dagar talade om katastrof.  Vad man, inte utan skäl, fruktade var att Tyskland och Österrike skulle stänga sina gränser. Ett kaos skulle utbryta från Slovenien till Grekland där tårgas mot flyktingar vore det minst problematiska. 

Läser man Leaders’ Statement, det gemensamma dokumentet (finns här som pdf) efter mötet (der Spiegel 26 oktober) står det klart att det är en kompromiss, men samtidigt att EU på ett annat sätt än tidigare talar klarspråk.

I Västeuropa beskrevs mötet gärna som ett försök att skapa ordning på Balkan.  Sant är att man kommit överens om att informera varandra om flyktingströmmar och gemensamt förbättra flyktingarnas situation.  Grekland har uppenbarligen utsatts för hårt tryck. Landet tvingas gå med på att registrera alla flyktingar, även med biometriska metoder, patrullera Egeiska havet, samt inte utan vidare skicka migranter till Makedonien eller Albanien. 

Grekland har vidare förbundit sig att inrätta läger för 30 000 flyktingar före årets slut, samt ytterligare 20 000 på något längre sikt. I pressen talas om 50 000 platser på övriga Balkan. Om detta sägs inget annat än att ”ytterligare 50 000 platser skulle medge en bättre och mer förutsägbar hantering av flödet”.

Här har Kroatien, Serbien och Makedonien uppenbarligen vägrat gå med på konkreta krav. Samtidigt står klart att Tyskland och kommissionen inte kan använda sig av direkta transporter från Grekland för att fördela de flyktingar EU redan beslutat om.

I dokumentet sägs uttryckligen att syftet är att dämpa flyktingströmmen. Av det skälet kommer EU att se till att flyktingar som inte har asylrätt så snart som möjligt avvisas. Detta gäller särskilt dem som kommer från Afghanistan, Pakistan och Bangladesh. Vid sidan av samarbetet med Turkiet kommer man att använda polis och militär för att skydda gränserna mot Europa.

Det finns en oklarhet. I punkt tre sägs att man inte vill uppmuntra flyktingars eller migranters rörelser över gränsen till ett annat land. Detta skulle tyda på att man menar att Kroatien och även Serbien – som inte är medlem av EU – bör ge flyktingar en fristad.

Detta motsägs av dokumentets andemening och konkreta förslag, framförallt punkt 14. Där sägs:

”Vi bekräftar principen att ett land kan vägra medborgare i tredje land inresa, om dessa vid gränsövergångarna inte bekräftar sin önskan att begära internationellt skydd”.  

Detta är en avgörande nyhet som innebär att inget Balkanland är skyldigt att släppa igenom dem som vill ta sig till Tyskland eller Sverige. Frågan är bara hur principen skall upprätthållas.

Budskapet från Angela Merkel och EU-kommissionen är tydligt: Flyktingströmmen måste till varje pris minska och afghanska medborgare omfattas inte automatiskt av EU:s asylregler. Man kommer längs Balkanrutten och utanför Europa att informera om EU:s nya politik, särskilt om flyktingars skyldighet att följa regler för registrering och asyl.

För Sveriges del innebär mötet ett försök från Merkels sida att stoppa flödet av flyktingar utan att stänga gränsen till Tyskland, vilket skulle ge en avlastning för vårt land. Den svenska synen på ensamkommande barn och ungdomar kommer sannolikt att påverkas.

Samtidigt står det klart att EU (Tyskland) prioriterar Balkan framför den ansträngda situationen i Sverige. Mot den bakgrunden kan vi vänta ytterligare skärpningar inom ramen för sexpartiöverenskommelsen.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.