Debatt
Sjukvård
27 september 2013 kl 05:30

Denna artikel publicerades för 6 år sedan

Bättre hjärtvård räddar ett fotbollslag om dagen

Inför den internationella hjärtdagen som infaller nu i helgen vill vi uppmärksamma den underbehandling eller direkta felbehandling av svenskar med förmaksflimmer som pågår varje dag. Både patienterna och landstingen skulle tjäna mycket på en bättre vård.

Det här är en opinionstext

Detta sker trots befintliga nationella riktlinjer och trots att 6 000 av flimmerpatienterna årligen drabbas av stroke som orsakar patienterna stort lidande och samhället höga kostnader. Kvinnor och äldre är mest drabbade, trots att kvinnor löper större risk att få stroke.

Den i särklass vanligaste hjärtrytmrubbningen bland vuxna är förmaksflimmer. Förmaksflimmer är kaotisk, oregelbunden och snabb hjärtrytm och symptomen är andfåddhet, hjärtklappning och nedsatt prestationsförmåga. Över 300 000 svenskar har diagnosen förmaksflimmer och mörkertalet är stort då cirka en tredjedel av de patienter som har förmaksflimmer inte känner av några symptom. I takt med att livslängden ökar kommer allt fler att drabbas. Förmaksflimmer är ett tillstånd som är förenat med ökad dödlighet, hjärtsvikt och framför allt med övervägande risk att drabbas av stroke. 

Stroke är en av våra stora folksjukdomar och utgör den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Stroke är också den vanligaste orsaken till fysiska och psykiska funktionsnedsättningar hos kvinnor över 45 år och män över 50 år. Stroke medför därför stora kostnader för samhället, 741 000 kronor per strokedrabbad. Varje dag drabbas 13 flimmerpatienter av stroke där adekvat behandling hade kunnat förebygga två tredjedelar av dessa. 

Behandlingsrekommendationerna från Socialstyrelsens riktlinjer fastslår att patienter med förmaksflimmer och minst en riskfaktor ska få blodförtunnande medicin som förstahandsvalet warfarin eller direkta orala antikoagulantia. Behandlingen hindrar blodet från att levra sig och bilda proppar som i sin tur kan leda till stroke. Riktlinjerna fastslår även att acetylsalicylsyra (ASA) inte är lika effektivt som warfarin och därför inte ska användas i detta syfte. I självaverket är ASA närmast verkningslöst och bör därför undvikas. Ändå ser verkligheten annorlunda ut. 

En ny rapport från SBU visar att mer än hälften av de 300 000 patienter som diagnostiserats med förmaksflimmer får verkningslös (ASA) eller ingen medicin alls. Kvinnor är mer missgynnade än män då det gäller att få rätt behandling. Männen har 25 procent större chans att få behandling än kvinnorna har, trots att kvinnor med förmaksflimmer löper större risk att få stroke. I SBU-rapporten konstaterar man också att ju fler riskfaktorer patienterna hade, desto lägre var andelen som behandlades med warfarin. 

Myter och okunskap kring warfarin kan vara en orsak till att läkare inte följer riktlinjerna. Men faktum är att det i dag finns en upparbetad lång erfarenhet av behandling med warfarin i Sverige, som genom kontinuerliga kontroller på flimmermottagningar är bäst i världen då det gäller följsamhet och effektivitet. 

Patienter som vill kan erbjudas möjligheten till egenkontroll. Genom självtestning minskar antalet vårdbesök, vilket ökar patientnyttan ytterligare. Stockholms läns landsting har som första landsting nyligen genomfört subventionering av ett mätinstrument för självtestning och beräkningar visar att patientnyttan ökar, samtidigt som landstinget går med vinst redan under år två genom minskade lab- och transportkostnader. 

Vi föreslår följande åtgärder för en fungerande vård och möjlighet till god hälsa för våra patienter med förmaksflimmer:

Underbehandlingen av förmaksflimmer måste försvinna och gällande riktlinjer följas. Kvinnor måste uppmärksammas extra.
Den dolda grupp som är odiagnostiserad och som ovetandes går i riskzonen att drabbas av stroke behöver kartläggas.
Det behövs fler flimmermottagningar i landet för en mer strukturerad vård.
Fler landsting borde följa Stockholms läns landstings exempel med kostnadsfri självtest för egenvård, vilket ökar patientnyttan och frigör resurser.

För två av tre stroke orsakade av förmaksflimmer kan förebyggas. Om 70 procent av patientgruppen skulle behandlas efter Socialstyrelsens riktlinjer skulle samhället och sjukvården spara en halv miljard kronor om året – efter att kostnaderna för vården dragits av. Hälften av besparingarna skulle göras i sjukvården och hälften i den kommunala vården och omsorgen. En win-win situation för både samhälle, landsting och inte minst hjärtpatienterna!

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.