Debatt
Bostäder
7 februari 2017 kl 15:17

Denna artikel publicerades för 3 år sedan

Bättre byggprocess med tidig medborgardialog

Planprocesser har länge varit stöpta i samma form och byggare, kommun och arkitekter agerar därefter. Först görs planen helt färdig, sedan får invånarna komma till tals. Vi har försökt vända på processen.

Det här är en opinionstext

I inlägg på Dagens Samhälles debattsajt har Paulina Neuding och Louise Masreliez inlett en viktig diskussion om ökad dialog mellan profession och medborgare när nya byggnader skapas. Vi håller med om att ämnet är högst aktuellt och försöker själva utveckla dialogerna. 

Planprocessen skulle må bra av en rejäl injektion invånarinflytande tidigt. Vi som byggbolag är experter på byggande, som arkitekter är vi experter på att rita hus och som kommun experter på invånarnas behov. Men det är invånarna som är experter på att leva och att bo. Vi ser en stor potential här och den vill vi utforska och utveckla. Pre-housing är därför ett nytt begrepp vi arbetar med. Det handlar om att ”sätta platsen på kartan” och göra den relevant för såväl invånare som olika professioner inom stadsbyggnad.

Ett konkret exempel är projektet Kalejdohill. Här har vi gemensamt tagit initiativ till att utveckla området Kvarnbacken, nära Jakobsbergs centrum i Järfälla kommun, nordväst om Stockholm. Idén kom i samband med den dialog som föregick en direktmarkanvisning mellan Järfälla och HSB Norra Storstockholm om 600-800 bostäder i centrala Jakobsberg. I samband med markanvisningen åtog sig byggarna att investera i, och driva Kalejdohill under två år. Kravet var att utveckla destinationen Järfälla med inriktning på arkitektur, konst och design, men att göra det genom att engagera de som bor där idag. Kalejdohill finansieras och drivs just nu av HSB tillsammans med Einar Mattsson och Veidekke Bostad.

I projektet är vi närvarande, ställer frågor, genomför aktiviteter och uppför installationer på Kvarnbacken. Designers, konstnärer och arkitekter bjuds löpande in för att på olika sätt utmana platsen, pröva den, ge oss nya perspektiv och för att hitta idéer och angreppssätt som är långsiktigt hållbara. 

Denna tidiga investering i att skapa engagemang betalar sig på lång sikt. Kommande byggprojekt etableras, marknadsförs och integreras i sin omgivning tillsammans med invånarna. Därför får vi nya insikter om vad invånarna prioriterar och därmed möjlighet att fördjupa frågeställningarna i den formella planprocessen som initieras parallellt. Dessutom skapas en identitet som tar utgångspunkt i såväl platsen som kommunen som helhet och inte minst dess framtida invånare. Detta till skillnad från det brukliga – att en marknadsavdelning konstruerar en identitet med referenser till något annat, till exempel en stadsdel i New York.

Men invånarna är kanske de största vinnarna. De bjuds in att engagera sig i platsen på flera olika sätt. Skolelever har formgivit belysning på Kvarnbacken som sedan producerats professionellt, entréer till området har röstats fram ur över 300 förslag, 53 ungdomar fick som sommarjobb att skapa en festival på Kvarnbacken. Vi som byggare, arkitekter och politiker lär känna Järfällaborna samtidigt som de lär känna platsen på nytt. När vi senare presenterar planer som formats av de dialoger som Kalejdohill genererat så upplever invånarna förhoppningsvis inte att deras makt ligger i eventuella överklaganden, utan i samtalen mellan kommun, medborgare och byggare.

Om vi ska nå målet om 700 000 nya bostäder till 2025 krävs nytänkande och ökat ansvar. Men kanske framför allt mod och engagemang från både kommuner och byggbolag. Invånarna tar gärna sitt ansvar om vi hjälps åt med verktygen – det är vår erfarenhet så här långt i Kalejdohill. Vi är inte klara, men angreppssättet ger mersmak.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.