Debatt
Skolval
16 november 2020 kl 19:05

Avskaffas skolkön riskerar boendesegregationen öka

Om köer till friskolor slopas blir det än viktigare att bo nära en bra kommunal skola, enligt en ny Demoskopundersökning om skola, skolval och boende. Avskaffandet av friskoleköer kan därmed öka boendesegregationen, och indirekt skolsegregationen, i stället för att minska den, skriver Kunskapsskolans vd Fredrik Lindgren.

Det här är en opinionstext

Fredrik Lindgren
vd Kunskapsskolan

Ett av de mest uppmärksammade förslagen i regeringens utredning “En mer likvärdig skola” är att avskaffa möjligheterna att stå i kö till en friskola. Kö som urvalsgrund har kommit att framställas som orsaken till friskolors socioekonomiskt starka elevunderlag, trots att utredningen konstaterar att det finns lite kunskap om hur urvalsgrunder påverkar elevunderlaget.

De som förespråkar avskaffandet av kö tycks förutsätta att familjer som i dag är aktiva i skolvalet kommer att acceptera de försämrade planeringsmöjligheter som de föreslagna alternativen lottning och kvoter innebär. Men risken är uppenbar att segregationen tar sig nya uttryck om köerna tas bort, exempelvis genom att fler försöker påverka sin skolplacering genom var de bor.

För att få veta mer om hur människor tänker om skolval och boende bad vi Demoskop göra en undersökning bland 1128 föräldrar till barn i grundskoleåldern.

Av de svarande angav 36 procent att de har eller hade haft ett barn i kö till en friskola. De vanligaste skälen var att man hade hört mycket gott om en specifik friskola (50 procent) eller ville ha flera alternativ att välja mellan (36 procent). Men hela 22 procent svarade också att de inte vill att deras barn ska gå i den kommunala skola vars upptagningsområde de tillhör. 

Av de som inte stod i kö till en friskola var den vanligaste förklaringen att de var nöjda med den kommunala skola de tillhör (52 procent). Endast 4 procent svarade att de saknade information om friskolor och ännu färre, 2 procent, angav att det inte var någon idé på grund av lång kötid. Brist på kunskap eller långa köer tycks således inte vara någon viktig förklaring till att inte söka till en friskola.

Demoskop ställde också frågor om skolans betydelse för valet av boende. Så många som 58 procent svarade att det var mycket eller ganska viktigt att bostaden låg i en bra kommunal skolas upptagningsområde. Fler än hälften, 52 procent, skulle kunna tänka sig att flytta för att få en bättre skola. Bland de med lägre utbildning var andelen högre. På frågan om det blir mer, mindre eller lika viktigt att bo i en bra kommunal skolas upptagningsområde om det inte längre går att stå i kö till en friskola svarade 47 procent att det blir viktigare. 

Demoskops undersökning visar alltså att boendesegregationen, och därmed skolsegregationen, riskerar att förstärkas om man tar ifrån människor deras möjlighet att planera sina barns skolgång på annat sätt än genom bostaden och plånboken. 

Det är principiellt viktigt att människor tillåts ta ansvar och göra aktiva val. Kö till friskolor möjliggör detta. Självklart vore det önskvärt att alla barn fick plats på den skola det helst vill gå på och mer kan göras för att populära skolor, oavsett huvudman, ska kunna utvidga sina verksamheter. 

Det fria skolvalet har i dess nuvarande form inte bidragit till att minska boendesegregationen, men rätt utformat kan det göra det. Vi är öppna för att utveckla skolvalet så att de blir mer transparent och effektivt, genom exempelvis aktivt skolval, samordnad antagning och senare öppning av köer. Vi vill gärna ha mer blandade elevgrupper, men att tro att det räcker att förbjuda köer är att göra det alldeles för enkelt för sig. Skolsegregationen förtjänar en mer seriös hantering än så.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 16 november 2020 kl 19:05
Uppdaterad: 16 november 2020 kl 19:00

Skribent

Fredrik Lindgren
vd Kunskapsskolan