Avskaffad värnskatt ökar klyftorna i Sverige

I årets budgetproposition avskaffas värnskatten. Det är en dyr politisk reform som ökar inkomstojämlikheten mellan människor, men också mellan olika delar av Sverige. Totalt kostar skattesänkningen statskassan 6 miljarder kronor om året, varav hälften går till människor som bor i Stockholms län, enligt beräkningar från SCB. Stockholms län, Skåne län och Västra Götaland tar tillsammans hand om 4,5 miljarder kronor, medan landets övriga 182 kommuner får dela på resten.

De femtio kommuner som har minst befolkning får dela på 30 miljoner kronor. Även räknat som andel av befolkningen är det få i dessa kommuner som får sänkt skatt: i genomsnitt 1 procent av den vuxna befolkningen, vilket kan jämföras med genomsnittet för riket på 4 procent.

I kommunen med högst medianinkomst, Danderyd, får var femte invånare över 18 år en skattesänkning med i genomsnitt 41 000 kronor per år.

Särskilt upprörande är detta mot bakgrund av att behoven i landets kommuner och regioner är mycket stora. Många kommuner väntas gå med underskott framöver, och enligt regeringens egen prognos behöver kommuner och regioner 90 miljarder kronor mer år 2026 bara för att behålla dagens kvalitet i välfärden. I det läget är det helt fel prioritering att sänka skatten för en liten grupp med de högsta inkomsterna.

Ojämlikheten har vuxit i nära 40 år i Sverige. Politikens omfördelande kraft har minskat. Då är det fel väg att gå att aktivt fortsätta spä på klyftorna – inte bara mellan hög- och låginkomsttagare, utan även mellan stad och land.

Regeringens budget innehåller också positiva satsningar, som är viktiga för att motverka ojämlikheten. Det gäller exempelvis satsningar på en aktiv arbetsmarknadspolitik, stöd till kommuner och bättre ekonomiska villkor för pensionärer. Samtidigt är satsningarna generellt för små och kommer inte att räcka för att vända utvecklingen mot ständigt växande klyftor i Sverige.

I LOs nyligen presenterade jämlikhetsutredning finns 115 förslag för ett annan politisk inriktning och för ett Sverige med mindre inkomstskillnader. Några exempel:

• Ny skattepolitik. Det behövs en generell skatteöversyn, men avgörande för att öka jämlikheten är att kapitalinkomster, såsom räntor, utdelningar och vinster, beskattas mer rättvist. En vanlig arbetare betalar ofta betydligt högre skatt på sin lön än vad den som har inkomster från kapital betalar. Under de senaste decennierna har flera skatter på kapital och kapitalinkomster slopats eller sänkts kraftigt. Skatteundantagen som gynnar höginkomsttagare måste tas bort.
• Jämlik skola. Föräldrarnas bakgrund har störst betydelse för hur bra en elev lyckas i skolan. En skola som ska utjämna, inte spä på, orättvisa skillnader får underkänt betyg. För att alla elever ska lämna skolan väl rustade för livet och arbetslivet föreslår LO bland annat att skolvalet görs mer rättvist, att skolpengen tas bort och att resurser fördelas efter socioekonomi. En satsning på fritids – vad LO kallar lärfritids – med mer personal och fler aktiviteter skulle bidra till elevernas utveckling.
• Bra bostäder till alla. 240 kommuner har bostadsbrist. Men byggtakten är låg, och det som byggs blir dyrt. LO föreslår därför att staten tar ett ökat ansvar för finansieringen, då kan byggtakten öka. I dag är byggkostnaderna höga och konkurrensen låg. Vi föreslår att ett statligt byggbolag inrättas, som kan öka konkurrensen och sänka kostnaderna. Vi vill också öka byggandet av hyresrätter i ägartunga områden. Boendesegregation cementerar ojämlikhet.

  Läs också Nyheten

  ”Vi behöver minst det dubbla i utjämning”

Att avskaffa värnskatten är däremot att gå i rakt motsatt riktning och aktivt fortsätta spä på klyftorna. Det menar vi är fel väg att gå.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.