Miljötillsyn

Avloppsförslag som ökar kommunal byråkrati

Utredaren Anders Grönvall föreslår åtgärder som kan väntas ge kostnader och besvär för fastighetsägare och dessutom belasta skattebetalarna i allmänhet, skriver Ingmar Ögren civilingenjör och SD-ledamot (SD) i Norrtälje kommun. 

Replik. I Dagens Samhälle nr 9 finns en debattartikel om att ”Kommunerna behöver stöd i avloppsarbetet”, skriven av Anders Grönvall, särskild utredare och tillika politisk sekreterare för Socialdemokraterna. Grönvall påstår att det finns ett förskräckande antal dåliga avlopp, dock utan att förklara vad som är ”dåligt”.

Sedan föreslår han åtgärder som kan väntas ge kostnader och besvär för fastighetsägare och dessutom belasta skattebetalarna i allmänhet genom att ”regeringen behöver avsätta pengar”.

Han föreslår att varje fastighetsägare skall tvingas skriva en ”avloppsdeklaration” som sedan skall granskas av handläggare på kommunerna. Ett utmärkt förslag för att öka och skapa arbete för den kommunala byråkratin.

Man måste fråga sig om detta med utsläpp från enskilda avlopp är så stort problem och om kommunerna verkligen behöver något nytt stöd. Man bör då börja med att studera lagen, det vill säga Miljöbalken där två paragrafer är primärt intressanta:

  • 2 kap. 3 § Den som har en verksamhet som innebär en möjlig miljörisk skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.

  •  2 kap. 7 § Kraven gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning ska särskild hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder.

När det gäller stöd för att uppfylla Miljöbalkens krav så är verkligheten att det redan finns ett bra stöd, nämligen ”VA-guiden”, framtagen av kvalificerade forskare på området och fritt publicerad på nätet sedan 2017. Den viktigaste informationen här är att enskilda avlopp som har utsläpp i mark inte utgör någon miljöbelastning. Detta beroende på så kallad ”markretention” det vill säga markens och växtlighetens förmåga att suga upp och bryta ner miljöskadliga substanser. Utsläpp i mark innebär alltså att marken och växtligheten faktiskt utgör ett effektivt reningssteg som är fullt tillräckligt för att uppfylla lagens krav eftersom de enskilda avloppen är små och spridda.

Undantag är enskilda avlopp som olyckligtvis planerats så att utsläpp sker till vattendrag, sjöar och hav. Dessa behöver faktiskt åtgärdas, men det kan ofta räcka med att utsläppspunkten flyttas eftersom säkerhetsavståndet till vattendrag är ca 150 meter för wc-avlopp och 20 meter för BDT-avlopp.

En intressant ”detalj” är att medicinrester bryts ner i marken medan kommunala avloppsverk ofta släpper ut dem direkt i vatten. Fiskar behöver inga p-piller!

Således finns redan det efterlysta stödet till kommunerna i form av VA-guiden och Anders mångordiga förslag handlar mest om att öka den kommunala byråkratin med en avsevärd kostnadsökning för enskilda fastighetsägare och med en synnerligen tveksam vinst för miljön. Dessutom är det osäkert om inte Anders förslag bryter mot Miljöbalkens krav på rimlighet i åtgärderna.

En enkel slutsats är att kommunernas kontroll av enskilda avlopp bör begränsas till två fall:

  • Avlopp belägna så att det finns en uppenbar risk att avloppsvatten hamnar i sjöar eller vattendrag på grund av otillräckligt säkerhetsavstånd.

  • Avlopp som orsakar grannars klagomål på grund av störande lukt eller dylikt. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.

Paste this code as high in the of the page as possible: Additionally, paste this code immediately after the opening tag: