Sverige har högst ungdomsarbetslöshet i hela Nordeuropa och så har det sett ut sedan 90-talet. I dag går var femte ung människa utan jobb. Samtidigt råder det brist på personal med rätt kompetens i många branscher och regioner.
Ungefär 20 procent av företagens rekryteringsförsök misslyckas, ofta till följd av bristande yrkeskunskap. Dessutom ger åtskilliga yrkesutbildningar inte den kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden.
Mot bakgrund av detta framstår att höja kvaliteten på yrkesutbildningar som en prioriterad åtgärd precis som den aktuella yrkesprogramsutredningen fokuserar på. Men för att åstadkomma varaktig förbättring av yrkesutbildningarna krävs mer än en utredning.
Det förutsätter en attitydförändring från såväl politiker som studie- och yrkesvägledare, rektorer, föräldrar samt eleverna själva.
Forskningsinstitutet Ratio har låtit undersöka attityderna till gymnasievalet hos niondeklassare. Materialet har samlats in med hjälp av intervjuer med ungdomar på väg att göra sitt gymnasieval. Uppseendeväckande är de intervjuades attityder till teoretiska program kontra yrkes- och lärlingsutbildningar.
De senare anses helt enkelt vara mindre värda. Inte för att de inte skulle rusta eleverna med kompetens nog för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden – utan för att man även måste välja vad som beskrivs som rätt utbildning.
En syn som förvånande nog även uttrycks av yrkesinriktade elever.
Eleverna är inte heller intresserade av kopplingen mellan vald utbildning och efterfrågan på arbetsmarknaden. Trots att en majoritet av de som intervjuats menar att den framtida inkomsten, som förväntas bli hög, är mycket viktig har de inte fått någon information om yrkesutgång eller utbildningens attraktionskraft på arbetsmarknaden.
Vidare anser de intervjuade att det viktigaste i valet av utbildning är att den i sig ska vara rolig. Detta oavsett om det skulle visa sig att utbildningen inte leder till ett jobb. Svaren visar att elever som står inför att välja gymnasieutbildning åsidosätter reflektioner om den förvärvade gymnasiala kompetensens relevans för arbetslivet.
Gymnasievalen påverkar matchningen på arbetsmarknaden, och det flera år före arbetslivet. Resultatet av ungas val av utbildning leder alltför ofta till att unga kommer ut på en arbetsmarknad som kräver andra kunskaper än de fått genom den utbildning de gått.
Ungdomsarbetslösheten fortsätter därmed att vara hög, samtidigt som företag inte hittar sökande med rätt kompetens. För att ändra utvecklingen måste attityder ändras, samt skola och näringsliv samverka bättre.
Arbetsgivare behöver inse att relevant kompetens inte utvecklas utan deras egen medverkan. Skolorna kan, å sin sida, inte förvänta sig praktikplatser om de inte anpassar utbildningen efter företagens behov.
Skola och arbetsgivare, men även arbetsmarknadens parter, har ett ansvar att se till att samverkan fungerar men vi övriga kan bidra till att synen på yrkesutbildning förändras. Samhälle som föräldrar måste sluta se negativt på yrkesutbildningar och i stället börja se dem som utbildningar som är givande för ungdomar med praktisk begåvning.
Det kommer elever, företag och samhället i stort att tjäna på.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
