Val 2018

Även svenska partier kan kartlägga dig

Det blir svårt att inför det svenska valet på laglig väg genomföra en liknande kartläggning som den Cambridge Analytica genomförde för Donald Trumps administration i den amerikanska valrörelsen. Men partierna kan be oss godkänna att våra personuppgifter behandlas för deras statistiska och politiska ändamål, skriver jurister på Front Advokater.

I år är det valår och svenska partier har ett intresse av att omformulera och spetsa till sitt valerbjudande för att fånga upp gamla väljare och samtidigt nå ut till nya. För att lyckas behöver partierna besluta sig för en strategi som anger vilken väljargrupp som ska bli föremål för partiets insatser. Detta blir särskilt viktigt i den politiska situation vi har i Sverige idag, där det kan upplevas svårt att särskilja de olika partiernas åsikter.

Med all den information som finns tillgänglig på internet är det idag möjligt för organisationer med en politisk agenda att kartlägga och analysera information i syfte att förvissa sig om vad de mer specifikt behöver kommunicera till väljarna.

Den stora mediestorm som blossat upp kring Cambridge Analyticas inblandning i det amerikanska presidentvalet 2016 har kretsat kring kartläggning och analys av användare av Facebook. Kartläggningen av facebookanvändarna användes därefter för att kartlägga hur Donald Trump på bästa sätt skulle bedriva sin valkampanj. Syftet med Cambridge Analyticas kartläggning var att ta fram svar på hur Trump på bästa sätt skulle agera för att påverka opinionsbildningen bland de amerikanska väljarna. 

Mitt i denna storm vill vi uppmärksamma dig som läsare om det stundande ikraftträdandet av EU:s dataskyddsförordning (GDPR) den 25 maj. Reglerna i GDPR skänker nya perspektiv och djup i debatten om personlig integritet och spridning av information över internet. GDPR gäller både för verksamheter etablerade inom EU, som för verksamheter utanför EU när de behandlar personuppgifter om EU-medborgare.
Hur kan vi förvänta oss att sociala medier hanterar våra personuppgifter?

Enligt GDPR finns det sex olika fall då det är tillåtet att använda personuppgifter. Det enda av dessa sex alternativ som enligt vår mening gör insamling, strukturering och analys för statistiska ändamål till en valkampanj laglig är att grunda användandet på ett frivilligt, specifikt, informerat och otvetydigt samtycke. För att politiska partier ska få lagra, strukturera och analysera de personuppgifter som ligger tillgängliga på sociala medier krävs att du godkänner att vara en del av statistiken.

Uppgifter om dina personliga förhållanden och din politiska tillhörighet är samtidigt särskilt skyddsvärda. Behandling av denna typ av personuppgifter är därför, som utgångspunkt, förbjuden. Du behöver som huvudregel själv godkänna att andra får lagra och använda sådan information om dig för att det ska vara lagligt.

Om ett politiskt parti själv samlar in, sammanställer, kategoriserar och sparar information om dig har du rätt att få information om att så skett. Den som för politiska ändamål sammanställer och sparar sådana uppgifter är skyldig att informera dig om vilka personuppgifter som sparas, om vad som kommer göras med uppgifterna och hur länge uppgifterna kommer sparas. 

Svenska politiska partier som överväger att samla in information om dig har att inhämta ditt samtycke. Särskilt intressant för samtyckesgrunden i GDPR i detta sammanhang är att ett samtycke måste kunna återkallas. Fråga är hur många svenskar som står utan invändning mot att kartläggas för olika politiska syften. Det blir, av goda skäl, mycket svårt att på laglig väg genomföra en liknande kartläggning som den Cambridge Analytica genomförde för Donald Trumps administration i den amerikanska valrörelsen 2016 inför det svenska valet i år. Det blir intressant att följa hur många politiska partier som under det kommande valåret kommer kontakta oss med förfrågningar om att godkänna att våra personuppgifter behandlas för deras statistiska och politiska ändamål. 

Blickar vi framåt kanske det nu är dags att mer noggrant börja precisera vad statistiska ändamål egentligen innebär. Svenska väljare kanske kommer vara mer försiktiga med att slentrianmässigt lämna samtycke till att deras personuppgifter behandlas efter att denna storm har lagt sig. Och kanske är det väl ändå något bra med det.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.