Debatt
Valfrihet
19 november 2019 kl 16:01

Även de idéburna måste förtjäna brukarnas fria val

Genom valfrihetssystem skapas förutsättningar för kvalitetskonkurrens, till stor nytta för medborgarna. Förra mandatperiodens drev mot vinstsyftande välfärdsföretag får inte upprepas, skriver Christina Cedergren och Anders Morin i en slutreplik.

Det här är en opinionstext

Calle Waller från Prostatacancerförbundet liksom företrädare från idéburna aktörer har replikerat på vår debattartikel ”Valfriheten i välfärden är åter hotad” (Dagens Samhälle 2019-11-11). Bakgrunden till vår artikel är att vi bedömer att det finns en uppenbar risk att utredningen om idéburna aktörer kommer att föreslå att så kallade valfrihetssystem i välfärden kommer att kunna reserveras för idéburna aktörer.

Eftersom de allra flesta utförare vid sidan av kommunerna och regionerna är privata företag, som är vinstdrivande, innebär detta att valfriheten inom valfrihetssystemen blir ett minne blott, så snart stat, regioner eller kommuner bestämmer sig för att utnyttja den inskränkningsmöjlighet som utredningen vill ge dem. Valfrihetssystem finns idag bland annat inom primärvård, hemtjänst, personlig assistans och på arbetsmarknadsområdet.

Läs ursprungsinlägget i denna debatt

Kritiken handlar bland annat om att idéburna aktörer har svårt att växa av egen kraft, att kvaliteten skulle vara högre hos idéburna, samt att vi till varje pris skulle värna ett ”ideologiskt” val, mellan offentligt och privat.  

Vi värnar valfriheten, mångfalden och konkurrensen så att de duktiga utförarna kan växa och brukarnas behov bättre tillgodoses. Och valfrihetssystem är en bra modell för detta. Ersättningen utgörs av lika stor offentliga ”peng” för alla utförare, och de aktörer som attraherar fler brukare, genom bättre tillgänglighet, högre kvalitet och anpassning till kundernas behov, kan därmed växa. Om det sedan är idéburna verksamheter som på enskilda sektorer på detta sätt växer och utvecklas har vi inget emot det.

Problemet med positionen hos företrädarna för de idéburna aktörerna är att de vill bli gynnande från början, inte utifrån att de genom brukarnas fria val har gjort sig förtjänta av att växa. Och det finns inga belägg för att kvaliteten skulle vara högre hos idéburna aktörer i svensk välfärd.    

Valfrihetssystemen behöver utvecklas, inte avvecklas eller stympas så att de förlorar sin mening. En viktig punkt är att förbättra kvalitetsredovisningen på utförarnivå. Idag sprids kunskap om kvaliteten ofta genom personliga nätverk, nyhetsmedia och utförarnas renommé. Det är inte tillräckligt

Här bör regeringen ta initiativ till att det finns lättillgänglig information till allmänheten om enheternas kvalitet. Då ökar förutsättningarna för alla att göra informerade val och kvalitetskonkurrensen stärks.

Genom valfrihetssystem skapas förutsättningar för kvalitetskonkurrens, till stor nytta för medborgarna. Det kräver dock att det finns en mångfald av aktörer att välja mellan, och att den kategori utförare som spelar störst roll för att det ska bli någon mångfald, de privata företagen, inte utesluts.

Förra mandatperiodens drev mot vinstsyftande välfärdsföretag får inte upprepas. Då förhindras den samverkan mellan offentlig och privat sektor som välfärdens utmaningar kräver.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Nästa artikel

Debatt
LOV
15 november 2019 kl 10:13

”Rimligt att idéburna aktörer får en särställning”

Valfriheten inom välfärden har ensidigt gynnat kommersiella aktörer på bekostnad av idéburna verksamheter. Därför är det rimligt att kommuner och regioner kan ge idéburna aktörer en särställning, skriver företrädare för den idéburna sektorn i en replik till Svenskt Näringsliv.

Det här är en opinionstext

De senaste decennierna har valfriheten inom välfärden ökat snabbt i Sverige. För patienter, brukare och kunder finns det nu ofta flera utförare att välja bland. Det finns stora fördelar med en ökad valfrihet i välfärden. Men det faktum att enbart kommersiella aktörer gynnats av tillväxten medan idéburna aktörer nästan inte vuxit alls visar att förutsättningarna inte är rättvisa mellan olika former av utförare.

År 2000 stod de kommersiella bolagen för 9 procent av välfärden medan idéburna stod för 4 procent. I dag står de kommersiella för minst en femtedel av välfärden medan idéburna har backat till 3 procent. Detta samtidigt som de idéburna aktörerna har deklarerat att man vill växa och politiker från alla partier sagt att de vill se mer idéburet i välfärden.

Missgynnandet av idéburna aktörer handlar om allt ifrån svårigheter att finansiera investeringar för tillväxt till osynliggörande i statistiken (ännu i dag skiljs inte på kommersiella och idéburna aktörer i Sveriges offentliga statistik). Men viktigast är att offentliga upphandlingar inte alls premierar det som är de centrala fördelarna med idéburna organisationer:

  • Idéburna aktörer drivs av värderingar som på allvar genomsyrar verksamheten, inte något som enbart står som en slogan på hemsidan.
  • Medarbetarna i idéburna verksamheter vet att målet enbart är att leverera kvalitet, inte att väga kvaliteten mot kravet på avkastning.
  • Våra verksamheter finns där det finns behov, inte där det finns en marknadspotential.
  • Våra ägare siktar inte på en exit, många verksamheter fanns innan kommuner och landsting började fundera över välfärd.

Utredningen som har till uppgift att skapa en tydlig definition av idéburna verksamheter har även uppdraget att peka på områden där definitionen kan tillämpas. Till skillnad från Svenskt Näringsliv skulle vi vara mycket positiva om utredningen leder till ett förslag som ger kommuner och regioner möjligheten att reservera ett LOV-system för enbart idéburna aktörer.

LOV-system har viktiga fördelar i jämförelse med upphandlingar enligt LOU. LOV ger individen möjlighet att välja utifrån kvalitet till skillnad mot upphandlingar som oftast handlar om lägsta pris. Vi vet också att många kommuner och regioner inte har infört LOV-system utöver de områden där lagen så kräver.

I dag finns det över 100 kommuner som inte har infört LOV. Genom att ge kommuner och regioner möjligheten att reservera LOV-system för enbart idéburna aktörer så kan vi räkna med att den möjligheten skapas på fler platser. Valfriheten och drivkrafter för ökad kvalitet kommer alltså att öka i Sverige. Detta är en utveckling som vi alltid kommer att välkomna.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.