Debatt
Hot
17 april 2019 kl 05:00

Attack på hela samhället när vårdpersonal hotas

Den som tar med sig vapen in på sjukhuset eller hotar en sjuksköterska i akutens väntrum attackerar hela samhället. Därför är det anmärkningsvärt att regeringen förminskar denna yrkesgrupp i sin nya lagrådsremiss, skriver Johan Forssell & Irene Svenonius (M).

Det här är en opinionstext

Häromdagen lämnade regeringen lagrådsremissen Ett stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och myndighetsutövning. Det är bra att arbetet med ett stärkt lagskydd för våra samhällshjältar rör sig framåt. Samtidigt kan vi konstatera att regeringen trots påtryckningar från Moderaterna, valt att inte ens utreda våra förslag om skärpta straff för hot och våld mot anställda inom bland annat hälso- och sjukvården. Det är anmärkningsvärt att regeringen förminskar denna samhällsviktiga yrkesgrupps insatser och arbetssituation.

Under de senaste åren har vi kunnat följa en skrämmande och farlig utveckling i Sverige. Vandaliserade bilar, stenkastningar, fyrverkerier och anlagda bränder har använts för att stoppa blåljuspersonal från att fullfölja sina uppdrag. Många gånger har det varit direkta attacker mot anställda under utryckning. Utvecklingen har gått så långt att det finns områden dit ambulanser inte kan och ska hämta sjuka eller skadade utan poliseskort. Hot och våld som tidigare skett ute på fältet söker sig nu också alltmer till sjukhusen.

Inom hälso- och sjukvården förekommer att personal hotas och utsätts för våld som en följd av gängkonflikter och skjutningar. Det drabbar både dem som bor i våra utsatta områden och vår hårt arbetande personal inom hälso- och sjukvården och andra blåljusyrken. I Region Stockholm finns det ett sjukhus vars uppdrag är att utföra traumavård: Karolinska Universitetssjukhuset. Det är sjukhuset dit svårt skadade körs med ambulans efter skjutningar och allvarliga knivskärningar. Situationen har gått så långt att när en skjutning inträffar så inrättas en skyddszon runt akuten i Solna och polisen skickar direkt patruller till både platsen för skjutningen såväl som till sjukhuset. På andra håll i Sverige kan man läsa om anställda på akutmottagningar som lär sig självförsvar.

Dagens bestämmelse om våld eller hot mot tjänsteman omfattar vanligtvis inte hälso- och sjukvårdspersonal. I lagrådsremissen finns ett par välkomna förändringar som skärpta straff för grovt våld eller hot mot tjänsteman samt en ny brottsrubricering för så kallat blåljussabotage. Dessvärre saknas flera viktiga förslag, till exempel en egen straffskala för våld mot personal inom bland annat hälso- och sjukvården, vilket Moderaterna efterlyst.

Den som tar med sig vapen in på sjukhuset eller hotar en sjuksköterska i akutens väntrum attackerar hela samhället. Våld mot vårdens anställda och poliser behöver särskiljas straffrättsligt just för att de fyller en samhällsviktig funktion som alltid måste fungera. Dagens lagstiftning ger inte uttryck för den stränga syn på dessa brott som samhället bör förmedla. Ytterst handlar det om en typ av angrepp som inte kan accepteras och samhällets reaktion på den här typen av handlingar måste vara glasklar.

I slutändan handlar det både om att skydda personer som har samhällsviktiga uppgifter och om att värna respekten för rättsstaten. Regeringens brist på agerande är oroväckande. Redan i regeringsförklaringen 2016 meddelade regeringen att skyddet för blåljuspersonal ska stärkas. Det har snart gått tre år sedan dess. De förslag som regeringen har tagit fram kommer att kunna behandlas i riksdagen först till hösten. Det är naturligtvis inte rimligt.

Alla ska kunna känna sig trygga på jobbet. Brott ska alltid straffa sig. Och regeringen borde veta bättre än att låta det stärkta straffrättsliga skyddet för hälso- och sjukvårdspersonal bli en i mängden av reformer som aldrig blev av.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.