Lärarutbildning

Åtta timmar i veckan räcker inte för att utbilda lärare

Lärarstudenter får alldeles för lite undervisningstid. Ersättningen till dessa är nu så låga att lärosätena ofta inte har råd att relatera utbildningsmomenten till läraryrket.

En ny rapport från Universitetskanslersämbetet (UKÄ) visar något uppseendeväckande att Sveriges lärarutbildningar nu är de högskoleutbildningar som har allra lägst antal undervisningstimmar. Enligt rapporten ”Lärarledd tid i den svenska högskolan” har lärarutbildningarna nu i genomsnitt så litet som 8,2 timmar undervisning per vecka. Ett så litet antal undervisningstimmar i veckan är helt otillräckligt för att på ett bra sätt förbereda lärarstudenter för det komplexa yrke som läraryrket är.

Om det hade varit så att svenska studenter generellt fått många undervisningstimmar per vecka så hade det kanske varit ett mindre problem. Men tvärtom visar den europeiska studien Eurostudent att samtidigt som svenska lärarstudenter får minst undervisningstid, så får studenterna i den svenska högskolan minst undervisningstid i Europa.

Det som vi ser störst behov av är att ge bättre förutsättningar att förankra de akademiska kunskaperna i en lärarroll. Ett exempel som borde spridas och utvecklas är den verksamhetsintegrerade inriktning som idag finns på grundlärarprogrammet på Linnéuniversitetet. Där förankras de olika kursmomenten kontinuerligt i skolverksamheten.   

En anledning till att det finns för lite undervisningstid på lärarutbildningarna är att dessa ibland är styvmoderligt behandlade av lärosätena. Universitet och högskolor är autonoma när det gäller resursfördelning och ofta är lärarutbildningarna svagt representerade i ledningsgrupper såsom fakultetsnämnder och liknande, vilket bland annat beror på att utbildningsvetenskap inte getts status som eget forskningsområde. Det blir svårt att försvara sina resurser när lärarutbildningen är utspridd på de andra områdena.

Mer lärarledd tid är också nödvändigt om kraven ska höjas och avhoppen minska på lärarutbildningen. Internationella studier visar att undervisningstid är viktig för genomströmning eftersom det möjliggör för studenterna att se syfte med inslagen, ge större förståelse och öka kopplingen mellan teori och praktik, men också för att en ökad undervisningstid ger ett större socialt sammanhang och möjliggör för studenter att stödja varandra. En annan anledning till att fler undervisningstimmar är viktigt för lärarutbildningarna är att det möjliggör en breddad rekrytering. Det är väl belagt att studenter som saknar akademisk bakgrund generellt sett gynnas av mer undervisningstid.

I början av 1990-talet genomförde den tidens stora högskoleutredning, benämnd Grundbulten, en studie av undervisningstid och undervisningsformer inom högskolan, Den visade att lärarutbildningarna då hade i genomsnitt 15 undervisningstimmar per vecka.

Grundbulten pekade på att behovet av lärarstöd varierar beroende på utbildningens nivå, graden av abstraktion i utbildningen och behoven av praktisk färdighetsträning och social interaktion. Därutöver resonerade utredningen om olika grader av komplexitet i utbildningen och den framtida yrkesrollen. Mötet med människor ansågs ha den högsta graden av komplexitet, det vill säga något som är utmärkande för läraryrket. Men sedan dess har undervisningstiden på lärarutbildningarna tillåtits sjunka.

Om Sverige ska kunna förbli en stark kunskapsnation är det inte långsiktigt hållbart att lärarutbildningen ges så få undervisningstimmar som idag. Läraryrket är ett relationellt och kreativt yrke som kräver ett stort mått av kollegialt samarbete och yrkesansvar- något som lärarutbildningen behöver lägga grunden för och då krävs lärarledd undervisning med goda förutsättningar till reflektion, utmaning och praktisk övning.

En förutsättning för en skola med goda kunskapsresultat och hög kvalitet är att det finns tillräckligt många och tillräckligt välutbildade lärare. Därför är det hög tid för våra politiker att ta ansvar och satsa på lärarutbildningen.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.