Debatt
Försörjningsstöd
4 februari 2020 kl 19:00

Att ställa krav på bidragstagare är att bry sig

”Ställ krav på bidragstagarna” låter det i debatten varje gång kostnaderna för försörjningsstöd ökar. De möjligheterna finns redan. I Karlstad införde vi krav på motprestation redan 2004 med mycket goda resultat, skriver Lena Melesjö, fd kso (S) och Jan Elofsson, fd chef för Integration, Försörjning och Arbete.

Det här är en opinionstext

Debatten om försörjningsstöd är i full gång; många saknar tyvärr arbete och i slutänden leder detta till problem både för den enskilda människan och samhället. I debatten låter det ofta som att krav på aktivitet är något dåligt.

Vi tror tvärtom att deltagande i aktivitet oftast är bra om de anpassas efter människors förutsättningar. Behövs det någon lagändring för att göra detta? Nej, redan 2004 införde vi krav på motprestation för att erhålla försörjningsstöd i Karlstad med mycket goda resultat.

Antalet hushåll som var beroende av försörjningsstöd sjönk och kostnaderna minskade. Men det här handlar inte i första hand om den kommunala budgeten. Det handlar om egenvärde genom hjälp till självhjälp och av att ge ansvar.

Bekämpandet av arbetslöshet är ett centralt uppdrag för ett samhälle. När den statliga arbetsmarknadspolitiken inte räcker till så landar frågan hos kommunerna. När det saknas jobb är det oerhört viktigt för individen att faktiskt få chansen att göra något annat än att passivt ta emot försörjningsstöd för sitt uppehälle.

Läs också debattartikeln:

För oss är en grundläggande tanke att arbete har ett värde utöver möjligheten att försörja sig. Arbetslösa upplever i många fall att de förlorat sin frihet, sitt självförtroende och sina sociala kontakter. Kort sagt: arbete bidrar till människors identitet, oberoende och känsla av sammanhang i samhället. En anställning eller deltagande i aktivitet har ett antal positiva effekter om den eller det anpassas till förmåga. Människor kan och vill bidra till samhällsbygget – om de får förutsättningar. Vi växer och utvecklas genom hjälp till självhjälp och av att få ta eget ansvar.

Så vad krävs?

Ett tydligt politiskt ledarskap. Hela samhället måste ta ansvar för att jobba för fler i arbete; i kommunerna måste, förutom IFO eller arbetsmarknadsenheter, alla kommunala förvaltningar och bolag vara med på tåget, likaså de fackliga organisationerna i kommunen. 

Se till att kunna erbjuda alla individer sysselsättning och kompetenshöjande insatser. Aktivera människor så tidigt det bara går - utifrån deras egen förmåga.

Det här är bra för både individen och samhället. Försörjningsstöd är individens yttersta skyddsnät och en viktig del i det kommunala välfärdsuppdraget.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 4 februari 2020 kl 19:00

Skribenter

Lena Melesjö
fd kommunstyrelseordförande (S) Karlstad
Jan Elofsson
fd chef för IFA, Karlstads kommun

Nästa artikel

Debatt
Jämställdhet
3 februari 2020 kl 19:00

Jämställdhet vägen ut ur lågkonjunkturen

När konjunkturen viker finns all anledning att bygga in jämställdhet i den ekonomiska politiken, skriver Sveriges Kvinnolobby, som vill se välfärdsinvesteringar och satsningar på att öka sysselsättningen bland utrikesfödda kvinnor. 

Det här är en opinionstext

Jämställdhet är ett värde i sig, men bidrar också till ekonomiskt välstånd. Jämställda organisationer är mer effektiva och lönsamma samtidigt som jämställdhet stärker innovationsförmågan och minskar den ekonomiska sårbarheten. När Sverige riskerar att gå mot svagare ekonomisk utveckling finns därför all anledning att bygga in jämställdhet i den ekonomiska politiken. Här är fem förslag på hur det kan göras:

1. Anlägg ett jämställdhetsperspektiv i analysen

Könsblinda analyser ger en grund, ibland till och med missvisande, bild. För att få verklig förståelse för utmaningar så som en åldrande befolkning, ökande arbetslöshet och växande urbanisering måste könsfördelningen beaktas. Den äldre gruppen domineras av kvinnor som lever längre och har lägre inkomster. Skillnaden i sysselsättning mellan kvinnor och män består, och är särskilt stora bland utrikes födda. Det är unga kvinnor som i högre grad lämnar landsbygden.

2. Möt lågkonjunkturen med välfärdsinvesteringar
De fem miljarder som skjutits till av regeringen är välkomna men långt ifrån tillräckliga. Fyra av fem kommuner kommer tvingas till nedskärningar under 2020 och 18 av 20 regioner har svårt att hålla sina vårdbudgetar. Problemet är att det är svårt att hitta något att skära ned på eller effektivisera i. Kommuner och regioner, som till 80 procent bemannas av kvinnor, behöver alla händer och fötter. Personalen springer redan så fort den kan. Istället för att skära ned borde regering, regioner och kommuner göra allt för att behålla och utöka välfärdens personalstyrka för att möta den ökande arbetskraftsbristen.

3. En ansvarsfull styrning av resurser

Sveriges Kvinnolobby granskar årligen regeringens budget ur ett jämställdhetsperspektiv. Av erfarenhet vet vi att satsningar på verksamheter som riktar sig till och sysselsätter kvinnor ofta prioriteras ned, omdisponeras eller skjuts upp.

Vi vill se en styrning som tar ansvar för att varken satsningar eller nedskärningar ökar ojämställdheten. De tillitsbaserade styrmodeller som införs i kommuner, regioner och myndigheter får inte bli en ursäkt för att delegera ansvar för ekonomi och jämställdhet nedåt. Det går inte att säga till chefen för hemtjänsten att hon ska komma på var i verksamheten stora summor kan kapas. Dessa beslut måste fattas av den som har ett helhetsperspektiv och makt att påverka fördelningen av resurser mellan delar av organisationen.

4. Framtida skattereformer måste öka jämställdheten

Den nuvarande politiken upprätthåller och spär på ekonomiska skillnader mellan kvinnor och män. Det gäller budgeten för 2019 som utgår från Moderaternas och Kristdemokraternas budgetmotion. Men det gäller också budgeten för 2020 som regeringen förhandlat fram med Centerpartiet och Liberalerna. När januariavtalets skattereform ska genomföras bör en utgångspunkt vara att skattesystemet ska utformas för att öka den ekonomiska jämställdheten.

5. En aktiv arbetsmarknadspolitik för fler kvinnor i arbete

En hög sysselsättningsgrad bland kvinnor har tjänat Sveriges ekonomi väl. Stora skillnader mellan könen kvarstår dock – och det kostar. Om utrikes födda kvinnor arbetade i samma utsträckning som inrikes födda kvinnor skulle de offentliga finanserna stärkas med 37 miljarder kronor. Trots det görs lite för att så ska ske, tvärtom får nyanlända kvinnor senare, färre och mindre effektiva stöd än nyanlända män, vilket Kalla Fakta tar upp i ett aktuellt program. För att få fler utrikesfödda kvinnor i arbete krävs en aktiv arbetsmarknadspolitik där effektiva stöd riktas till kvinnor och kvinnodominerade välfärdsyrken.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 3 februari 2020 kl 19:00

Skribenter

Clara Berglund
generalsekreterare, Sveriges Kvinnolobby
Jenny Andersson
sakkunnig arbetsmarknad och ekonomi, Sveriges Kvinnolobby