Pisa

Att kasta ut datorerna vänder inte Pisa-trenden

PISA-studien avslöjar att Sverige håller på att halka efter i en internationell jämförelse. Men svaret är inte att minska datoranvändningen och tvinga tillbaka skolan till en tid före digitaliseringen. Resultaten visar i stället att det brådskar att anpassa skolan till interaktionssamhället, skriver Carl Heath, från IT- och designforskningsinstitutet Interactive Institute Swedish ICT.

Pisa-studien - Students, Computers and Learning - om skolans digitalisering som presenterades i tisdags visar att elever med den högsta datoranvändningen i och utanför skolan presterade sämst på Pisa-provet.

I genomsnitt är svenska elever uppkopplade 39 minuter under skoltid, vilket är över OECD-genomsnittet på 25 minuter. Detta faktum har redan fått bakåtsträvare att dra slutsatsen att datorerna skadar undervisningen. Lösningen verkar enkel: kasta ut datorer och mobiler så lär sig barnen något igen.

Inget kunde vara längre från sanningen. Digitaliseringen är omvälvande, såväl för elever, föräldrar som för lärare, skolledningar, skolhuvudmän och folkvalda. Och i denna kontinuerliga förändring måste både undervisning och utbildning vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Centralt för att uppnå detta, och för att bibehålla och utveckla kvaliteten i ett uppkopplat klassrum, är att ge läraren bättre förutsättningar att bedriva ett kontinuerligt skolutvecklingsarbete. Det innebär ett effektivt och klokt utnyttjande av IT i skolan, såväl när det gäller administration som i klassrummet.

Digitaliseringen är en kraft som under överskådlig tid kommer att fortsätta omvandla inte bara skolan, utan det samhälle som skolan ska utrusta eleverna till att utveckla.

Satsningar inom detta område kan därför inte enbart ske i form av mindre, ofta medialiserade, “lyft” av olika slag.

För att vända utvecklingen, för att göra det faktum att våra elever är bland de mest uppkopplade i världen till en framgångsfaktor, krävs långsiktiga, uthålliga satsningar. Och strukturer som stöttar dessa.

Det senaste årtiondet har utvecklingen tyvärr gått i motsatt riktning. Skolverket och dåvarande Myndigheten för Skolutveckling har gradvis fått mindre resurser. 2005 fanns tio gånger fler anställda än i dag som på något sätt är verksamma inom området digitalisering.

Många av de projekt och insatser som vid den tiden pågick just inom området skolans digitalisering lades ned. De kommunala och fristående skolhuvudmännen har lämnats ensamma att själva hantera skolans och samhällets digitalisering.

Det bristande statliga och på vissa ställen kommunala engagemanget och ledarskapet har redan fått konsekvenser. Inte minst i form av ojämlika villkor för elever på olika platser i landet.

Skolverket fick i somras ett begränsat uppdrag att ta fram nationella skolutvecklingsprogram för att stärka skolornas IT-kompetens. Höstbudgeten bjuder på välkomna generella insatser för bland annat en mera jämlik skola. Det är bra, men långt ifrån tillräckligt.

Jag vänder mig till Utbildningsministern med fem konkreta råd kring hur vi kan vända Pisa-trenden:

* Avsätt medel för en nationell, långsiktig och kontinuerlig fortbildning för lärare. Digitaliseringen kommer att fortgå över tid, här hjälper inte korta och tillfälliga projekt och insatser. Stärk digitaliseringen av lärarutbildningen.

* Satsa rejält på innovationsarbete i skolan. Vinnovas pågående arbete är förtjänstfullt, men måste snarast skalas upp för att få genomslag.

* Ge Skolverket långsiktiga, breda, strategiska uppdrag för att adressera utmaningarna. Lita på professionen, slopa detaljstyrningen.

* Ge Skolverket i uppdrag att utreda införandet av programmering och skapande med IT som material i skolan, från förskola till vuxenutbildning.

* Forskning och utveckling kring IT och lärande behöver kraftigt ökade resurser, både när det gäller att följa pågående insatser för att säkerställa dess kvalitet, men också innovationsforskning för att säkerställa att Sverige har fortsatt goda förutsättningar framåt.

Vi är många som kan och vill påverka utvecklingen i rätt riktning.

Och vi är övertygade om att Sverige då skulle ha alla möjligheter att återta en stark placering internationellt, och framförallt utveckla en skola för interaktionssamhället.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.