Debatt
Ensamkommande
27 april 2016 kl 11:34

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Att inte ålderspröva asylsökanden är oetiskt

Det kan orimligen anses oetiskt att utföra medicinska åldersbedömningar på unga asylsökanden. Det görs redan i dag i andra länder och kan göras också här i Sverige. Det oetiska är istället att inte göra något, att fortsätta förhala frågan.

Det här är en opinionstext

Michaela Fletcher
kommunalråd (M) Österåker

REPLIK Kristdemokraten och läkaren Margareta Sidenvall har i sin artikel ”Oetiskt använda osäkra metoder på flyktingbarnen” kritiserat mitt förslag om att börja ålderstesta unga asylsökanden i fall när det råder tveksamhet om deras ålder.

Jag väljer att som svar punkta ner mina viktigaste bevekelsegrunder till varför jag med bestämdhet anser att medicinska åldersbestämningar omgående bör införas.

1) Ensamkommande minderåriga asylsökande ska inte bo med vuxna dito! Av lätt insedda skäl. Det kommer hända - och det har redan hänt - incidenter på grund av det.  Det borde egentligen räcka enbart med den förklaringen. Vem som helst kan utifrån ett barnperspektiv förstå att det är både orimligt och förödande att avvakta med medicinska åldersbestämningar.

2) Systemet, som det är uppbyggt i dag, ger incitament till asylsökanden att uppge en för låg ålder. Det ger bland annat fördelar i asylhanteringen och förenklar att få hit sina anhöriga. Med närmast obefintliga ålderskontroller och inställningen att man ska lita på de uppgifter den asylsökande muntligen uppger är det bäddat för att systemet kan missbrukas. Att tro att så inte sker är både naivt och ansvarslöst. Att det ens är möjligt är skäl nog att göra om och göra rätt.

3) Det är en väsentlig ekonomisk skillnad för skattebetalarna om den asylsökande är minderårig eller vuxen. Om kostnaden för en vuxen på anläggningsboende ligger på cirka 135 000 kronor per år så ligger kostnaden för en minderårig på HVB-hem på en miljon eller mer. Redan i vårbudgeten kan man konstatera att migrationskostnaderna skenar och andra områden får stå tillbaka. Det torde vara uppenbart att välfärden fortsätter att urholkas om det får fortsätta. 

4) Våra skolor. Det har skapats en demografisk och könsmässigt snedfördelad puckel i åldersspannet 15-17 år. I många kommuner måste det byggas flera nya gymnasieskolor för att klara utrymmesbristen. Till det kommer utmaningen att hitta behöriga lärare. Om åldersbedömningarna ligger kvar på dagens högst godtyckliga nivå kommer denna demografiska puckel bestå, samtidigt som vuxna går i skolan tillsammans med elever som är 16 eller 17 år gamla. Hur det kommer påverka både den upplevda och den faktiska tryggheten kan nog de flesta lista ut.

Jag ser inget problem i att tillämpa de metoder som redan i dag används av våra nordiska grannländer. Påstår kritikerna att våra nordiska grannländer inte besitter tekniska eller medicinska kunskaper inom detta område? Motståndet verkar bottna i ideologiska ställningstaganden, mer än något annat.  

Jag ser heller inte problemet med att någon medicinskt skulle bedömas vara vuxen när den uppgett att den är ett barn. Den som efter en medicinsk åldersbedömning visar sig vara vuxen har rätt att söka asyl som vuxen, få sina asylskäl prövade och visar det sig att denne har flykting- eller skyddsskäl så får den stanna. Att söka asyl på falska grunder - såsom felaktig åldersangivelse - är dessutom bedrägeri och ska givetvis inte accepteras.

Det kan orimligen anses oetiskt att utföra medicinska åldersbedömningar. Det görs redan i dag i andra länder och kan göras redan i dag även här i Sverige. Det oetiska är istället att inte göra något, att förhala. Skälen har jag angett ovan.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 27 april 2016 kl 11:34

Skribent

Michaela Fletcher
kommunalråd (M) Österåker