Hederskultur

Att förminska hedersbrott inger inte förtroende

Svenska förvaltningsmyndigheter är självständiga och regeringskansliet detaljstyr inte hur en myndighet utför ett uppdrag. Men regeringen ser att regelverken kring offentliga medel till organisationer och trossamfund behöver skärpas, bland annat genom ett förtydligat demokratikriterium, skriver kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) i en replik.

REPLIK. Hatbrott och rasism mot muslimer är problem som begränsar friheten för en stor grupp människor i vårt samhälle. De här problemen måste vi politiker komma tillrätta med. Lösningen är däremot aldrig att bortförklara hedersförtryck med anklagelser om islamofobi.

Antirasism förutsätter förmågan att kunna hålla flera tankar i huvudet samtidigt, inte att ställa grupper mot varandra. Det är en grundförutsättning för att kunna enas i kampen för ett samhälle fritt från hatbrott, rasism och hedersförtryck.

Läs också

I november 2016 antog regeringen en nationell plan mot rasism och hatbrott. Där tas ett samlat grepp kring arbetet inom områden som utbildning och forskning, rättsväsende, civila samhället och en förbättrad samordning och uppföljning. I planen tas också ett grepp kring olika former av rasism, som visar sig i Sverige idag däribland arbetet mot islamofobi.

Brottsförebyggande rådets hatbrottsstatistik visar att anmälningar om islamofobiska hatbrott ökat de senaste åren samtidigt som mörkertalet antas vara stort. Företrädare för muslimska organisationer uppger att många muslimer upplever rasism, diskriminering och hat i högre grad idag jämfört med tidigare.  

Därför fick Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) i uppdrag att genomföra regionala seminarier om rasism för det civila samhället, särskilt muslimska församlingar och organisationer och andra berörda aktörer, i syfte att öka benägenheten att polisanmäla brott och anmäla diskriminering riktad mot muslimer.

Svenska förvaltningsmyndigheter, i det här fallet SST, är självständiga gentemot regeringen. Regeringskansliet ska inte detaljstyra hur en myndighet väljer att genomföra ett uppdrag. I det uppdrag som regeringen gav SST står det inte att myndigheten ska samverka med organisationer för att genomföra uppdraget, beslutet om att ingå ett samarbete med studieförbundet Ibn Rushd har alltså fattats självständigt av myndigheten.

Uppdraget pågår fortfarande och kommer att rapporteras till regeringen senast den 30 mars 2018. Jag har i flera år varit tydlig med att offentliga medel inte ska gå till organisationer som verkar i strid med demokratins idéer. Det är också vad som gäller i de förordningar som styr statsbidrag. Myndigheter kan återkräva bidrag om syftet inte uppfylls.

Men det räcker uppenbarligen inte. Regelverket behöver skärpas upp ytterligare och därför har jag tillsatt en utredning om hur statens stöd till trossamfund ska se ut i framtiden. Där ingår att ta fram ett förtydligat demokratikriterium. Utredningen presenterar sina förslag inom kort. Regeringen har också tillsatt en liknande utredning gällande stöden från Allmänna arvsfonden och gett MUCF i uppdrag att se över hur man arbetar med demokrativillkoret inom ramen för sitt arbete.

Samhällets stöd till det civila samhället bygger på allmänhetens förtroende. Att förminska eller relativisera hedersbrott undergräver det förtroendet.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.