Debatt
Järnvägar
13 mars 2015 kl 09:07

Denna artikel publicerades för 5 år sedan

Återreglering inte vägen framåt för järnvägen

Den svenska tågtrafiken har växt kraftigt, och kommer få ännu fler resande framöver. Svaret på utmaningarna som de framtida höghastighetstågen skapar är inte att järnvägen förs tillbaka till staten. I stället måste vi säkerställa kompetensförsörjningen till en av vår tids största samhällsinvesteringar.

Det här är en opinionstext

De senaste 20 åren har efterfrågan på tågtransporter vuxit starkt. Persontrafiken på järnväg har ökat med 96 procent sedan början av 1990-talet. Utvecklingen har skett samtidigt som den svenska järnvägsmarknaden har avreglerats och öppnats upp för fler aktörer, både vad gäller operatörer och underhållsföretag. Utbudet av tjänster har ökat och ett större fokus läggs nu på resenärerna och godskunderna. Tyvärr hotas denna utveckling av politiska ambitioner om att återreglera stora delar av sektorn. En sådan återgång tror vi inte gynnar järnvägens utveckling.

Statistik visar tydligt att konkurrensen mellan olika aktörer har bidragit till att öka kvaliteten och punktligheten sett över de senaste 20 åren då avregleringen av järnvägen inleddes. Enligt statistiken har punktligheten förbättrats avsevärt vad gäller persontrafik, från strax över 50 procent i tid år 1980 till strax över 90 procent år 2010. Självklart hotas både punktligheten och kvalitén på järnvägen av besvärliga vinterförhållanden och problem med infrastrukturen. Men utmaningarna försvinner inte genom att järnvägen återregleras och stora delar förs tillbaka till staten.

Utmaningarna hanteras bäst genom ett systematiskt arbete både för att planera och genomföra underhåll och för att förbättra järnvägens punktlighet och tillgänglighet samt genom att stärka kompetensbehoven och stimulera innovativa och effektiva lösningar samtidigt som ny kapacitet tillförs. Vi måste tillsammans investera i ny infrastruktur för att kunna möta den förväntade resandetillväxten på järnvägen.

De kommande åren investeras stora summor i Sveriges järnväg. Anslagen till drift och underhåll ökar och Sverige ska bygga ett nytt stambanenät för höghastighetståg. Satsningarna är mycket viktiga för tillväxt och sysselsättning men också för svensk järnvägsindustri. Den svenska järnvägsindustrin exporterar årligen för cirka 10 miljarder kronor och tillsammans med entreprenörer och operatörer sysselsätter järnvägsbranschen närmare 30 000 personer.

De stora Sverigesatsningarna innebär utmaningar då nya tekniska system ska implementeras och nya samhällen ska byggas. För att investeringarna ska bli så lyckade som möjligt krävs det att kompetensen säkerställs, både inom branschen och hos Trafikverket. Järnvägsindustrin sysselsätter tusentals ingenjörer. Redan i dag har Sverige en generell ingenjörsbrist och det uppskattas att Sverige år 2030 kommer att ha ett underskott på över 50 000 ingenjörer. Hur stor bristen på kompetent arbetskraft inom järnvägsindustrin är i dag, och kommer att bli framöver när helt nya tekniska system ska realiseras, är svårt att säga när ingen har ett övergripande ansvar att analysera branschens kompetensförsörjning. Tyvärr har varken Trafikverket eller ansvariga politiker tagit ansvar för frågan om kompetensförsörjning i branschen.

Den positiva tillväxt som sker vad gäller ökat resande, punktlighet och historiska satsningar på järnvägsinfrastrukturen gör järnvägsbranschen till en framtidsbransch. Att bygga samman Stockholm, Göteborg och Malmö med klimatvänliga och effektiva höghastighetståg kommer inte bara att korta restiderna, det kommer förändra samhället i stort, hur vi lever, bor och arbetar och nya regioner kommer att bildas.

För att skapa rätt förutsättningar för att satsningarna ska bli framgångsrika måste ansvariga politiker byta fokus från återreglering till att i stället presentera konkreta förslag på hur vi säkerställer kompetensförsörjningen till en av vår tids största samhällsinvesteringar. Vi är övertygade om att Sveriges väg framåt är att fortsätta utveckla den järnväg vi har och inte lägga kraft på att återreglera en fungerande järnvägsmarknad som har haft en otroligt positiv utveckling de senaste decennierna.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.