Skola

Återförstatligad skola löser inga problem

Vänsterpartiet, (FP) och (SD) föreslår alla att skolan återförstatligas. Men att tro att en sådan lösning skulle lösa de problem som utpekas är naivt. Tvärtom uppnådde kommunaliseringen de mål som fanns med reformen.

Vänsterpartiet beslöt på sin nyligen avslutade partikongress att verka för att återförstatliga skolan. Tidigare har Folkpartiet och Sverigedemokraterna föreslagit detsamma. De skäl som anförs är bland annat är det är orättvist att olika kommuner lägger olika stora resurser på skolan, då det ger eleverna olika förutsättningar.

I debatten om huvudmannaskapet för skolan har också anförts att skillnaderna mellan olika skolor ökat efter kommunaliseringen. Flera debattörer har även kopplat sin kritik mot kommunaliseringen till kritik mot fristående skolor som sådana. Det är dock fel att blanda samman dessa två områden. Den som har invändningar mot fristående skolor behöver inte nödvändigtvis underkänna beslutet att flytta ansvaret för skolan från staten till kommunerna.

När det gäller frågan om resurser visar tillgänglig forskning dessutom på att det inte finns något tydligt samband mellan kostnader och studieresultat. Det som istället är avgörande är hur resurserna används. Mina egna studier visar att många kommuner har möjlighet att minska sina kostnader utan att detta påverkar kvaliteten eller studieresultaten negativt. Det kan exempelvis ske genom att utnyttja specialsalar eller annan specialiserad utrustning effektivare eller genom att ha lokaler och organisation som lättare kan hantera variationer i elevunderlaget. Flera kostnadsbesparande åtgärder är även samtidigt sådana som kan förväntas leda till förbättrade studieresultat eller ökad likvärdighet. Det gäller exempelvis ökad lärartid i klassrummet och samarbete mellan lärare eller skolor kring framtagande av undervisningsmateriel och prov.

Om vi koncentrerar oss på kommunaliseringen är det värt att känna till att den inte var en isolerad reform. Utöver införandet av skolpeng och möjligheten att starta fristående skolor genomfördes i samband (före och efter) med kommunaliseringen en rad genomgripande reformer inom skolväsendet. Lärarutbildningen gjordes om, gymnasieskolans linjer blev program och de tvååriga linjerna försvann, en ny läroplan infördes, liksom ett nytt målrelaterat betygssystem. Det är med anledning av detta omöjligt att i detalj avgöra vilka effekter som är resultat av kommunaliseringen och vilka som är resultatet av andra förändringar inom skolområdet. Demografin har också ändrats kraftigt sedan reformens genomförande. Därtill kan konstateras att tillgången på data för enskilda skolor före reformen är ytterligt begränsad och detta gör att alla jämförelser på den nivån blir skakiga.

På kommunnivå finns dock data att tillgå åtminstone för åren precis före reformen. Det gör vissa jämförelser möjliga. Den enda tydliga effekt som jag i min forskning entydigt lyckats koppla till kommunaliseringen är att denna bröt den trendmässiga kostnadsutvecklingen inom skolan. Detta var också en av avsikterna med reformen. Man såg under 1980-talet att den då rådande kostnadsutvecklingen på sikt var ohållbar. Vidare innebar reformen att kommuner började jämföra sig med varandra. Man kan direkt efter reformen exempelvis observera att den handfull kommuner som före denna hade ett extremt högt kostnadsläge (vi talar här om kostnader per elev som var 50 procent högre än för de kommuner som låg i nionde decilen) på kort tid lyckades uppnå ett mer normalt kostnadsläge.

Med tanke på detta är det naivt att tro att man genom att återförstatliga skolan skulle kunna lösa de problem som beskrivs.
Skall man utifrån de begränsade empiriska underlag som finns att tillgå ändå försöka sig på en slutsats bör snarast denna bli att kommunaliseringen uppnådde ungefär det som den var avsedd att göra. Den löste inte alla skolans problem i ett slag men den såg till att genom att flytta ansvaret närmare skattebetalarna bryta en ohållbar ekonomisk utveckling.

Fotnot: Artikelförfattaren har disputerat på doktorsavhandlingen The Economic Psychology of the Welfare State som bland annat behandlar beslutet att kommunalisera skolan och effekterna av detta.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.