Debatt
Demokrati
7 januari 2013 kl 15:03

Denna artikel publicerades för 8 år sedan

Asylrätten handlar inte om generositet

Asylrätten hör till kärnan i de mänskliga rättigheterna. Om staten betraktar dem som ett smörgåsbord och plockar det man är sugen på för tillfället, finns ingen trygghet för någon.

Det här är en opinionstext

Andreas Bergström
vice vd för den gröna och liberala tankesmedjan Fores

De kommande åren väntas Sverige ta emot fler flyktingar och anhöriga, bland annat till följd av inbördeskriget i Syrien och ändrade regler för anhöriginvandring. Sett som andel av befolkningen är det inga stora tal. Men om mottagandet är ojämnt spritt över landet blir påfrestningarna stora i vissa kommuner.

Detta är ett självklart ämne för en tidning som Dagens Samhälle, och utmaningarna skildras också i en rad artiklar. Tyvärr saknar jag ett perspektiv i rapporteringen, nämligen skillnaden mellan asylrätt och de offentliga insatserna för invandrare.

Det påstås ofta att Sverige har en generös flyktingpolitik. Därför blir jag inte förvånad av till exempel professor Orlando Mellas slutsats i Dagens Samhälle nummer 44, 2012, att vi har tagit emot många och behöver ett tillfälligt stopp. Men rätten för flyktingar att få asyl handlar inte om generositet. Efter andra världskrigets fasor kom de flesta länder i världen överens om att statens makt måste begränsas (något som varit självklart i bland annat USA och Storbritannien långt tidigare). Även om 95 procent av folket vill spärra in en minoritet i koncentrationsläger så får staten inte göra det, för att ta ett exempel. Att stänga gränsen för flyktingar hör till det som inte är tillåtet.

Det finns formuleringar i internationella konventioner som kan och bör diskuteras. Men asylrätten hör till kärnan i de mänskliga rättigheterna. Om staten betraktar dem som ett smörgåsbord och plockar det man är sugen på för tillfället, finns ingen trygghet för någon.

Däremot kan de offentliga insatserna för flyktingar och andra invandrare se ut på olika sätt. Här kan ordet generositet möjligen vara på sin plats. Samtidigt är det inte storleken på prislappen som borde stå i fokus för debatten, utan hur systemen ser ut. De flesta är nog överens om att påkostade insatser kan vara motiverade om de ger goda resultat. Här har tankesmedjan Fores i ett antal studier visat att utrymmet för förbättring är stort, när det gäller det lokala näringslivsklimatet, civilsamhällets roll, regleringar på arbetsmarknaden och mycket annat. Men om vi ska ha en konstruktiv diskussion om invandring måste vi kunna skilja på okränkbara rättigheter och mer eller mindre generösa insatser.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 7 januari 2013 kl 15:03
Uppdaterad: 12 december 2013 kl 10:42

Skribent

Andreas Bergström
vice vd för den gröna och liberala tankesmedjan Fores