Barnperspektivet

Åsa Lindhagen: ”Mitt fokus är de mest utsatta barnen”

Barnkonventionen blir lag 1 januari 2020 och nu börjar det hårda arbetet med att implementera den. Mitt fokus kommer att ligga på de mest utsatta barnen. Skillnaderna i uppväxtvillkor mellan barn i Sverige är alldeles för stora.

REPLIK Var är ministern som värnar barnen? undrar Bris, Rädda Barnen och Unicef – tre av de mest erkända barnrättsorganisationerna. Jag delar deras uppfattning om att barns rättigheter ska och måste vara politiskt prioriterat. Inom regeringen är jag den minister som ansvarar för barnrättsfrågorna och därmed Sveriges barnminister.

Barns rättigheter skär dock genom alla politikområden. Alla ministrar måste således ha ett barnrättsperspektiv med sig i sina uppdrag. Och för regeringen är målet tydligt, barns rättigheter ska stärkas och barn som lever i utsatthet ska få bättre uppväxtvillkor.

Mitt samhällsengagemang började inom barnrättsrörelsen och jag har stor respekt för de insatser som civilsamhället gör i form av både direkt stöd till barn som har det svårt och påverkansarbete för att lyfta barns rättigheter på agendan. Det yttersta ansvaret för barns situation i Sverige vilar dock på politiken och det ansvaret kan vi politiker aldrig abdikera från.

Den 1 januari 2020 blir barnkonventionen till svensk lag, det är ett stort framsteg för oss som brinner för barns rättigheter. Men samtidigt är det nu det hårda arbetet börjar, precis som Bris, Rädda Barnen och Unicef påpekar. Mitt fokus i det arbetet kommer att ligga på de mest utsatta barnen.

Skillnaderna i uppväxtvillkor mellan barn i Sverige är alldeles för stora. Segregationen slår hårt mot barns livsvillkor, där exempelvis skolresultat, hälsa och boendesituation skiljer sig åt markant. Regeringens arbete mot segregation måste ha ett tydligt barnrättsfokus. Genom att förbättra livsmöjligheterna för barn lever vi upp till vårt ansvar att stärka barns rättigheter och skapar samtidigt ett bättre samhälle för alla.

En mycket viktig fråga är de barnfamiljer som lever i osäkra boendeförhållanden. Socialstyrelsens uppskattningar visar att uppemot 15 000 barn upplevde någon form av hemlöshet under myndighetens mätvecka år 2017. Det är inte acceptabelt. För de barn som växer upp utan en trygg bostadsadress är konsekvenserna mycket stora, ibland livsavgörande.

En annan utsatt grupp barn är de barn som upplever våld, såsom fysiskt våld, sexuellt våld och hedersrelaterat våld och förtryck. Dessa barn måste få bättre skydd och stöd. Möjligheterna att ge insatser till unga utsatta för hedersvåld även om föräldrarna inte samtycker ska öka. Barn som bor i skyddat boende behöver få bättre stöd och både det akuta och förebyggande arbetet för våldsutsatta och deras barn ska stärkas.

Vidare måste den psykiska ohälsan bland barn och unga, som drabbar inte minst flickor, bekämpas. Elevhälsan ska stärkas, mobbning ska motverkas och ett mål om köfri barn- och ungdomspsykiatri ska slås fast.

Vi behöver också fokusera på de barn som flytt till Sverige från fruktansvärda omständigheter. Att vi utökar möjligheten till familjeåterförening är en viktig seger för oss som kämpar för barns rättigheter. Men mer behöver göras för att stärka barnens situation.

I år fyller Sveriges antiagalagstiftning, den första i världen, 40 år och barnkonventionen 30 år. Många steg framåt för att stärka barns rättigheter har tagits genom decennierna, men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Den arbetsuppgiften avser regeringen att ta sig an med kraft. Arbetet med att stärka barns rättigheter i Sverige ska framåt.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.