Framtidens kompetensförsörjning Hela debatten

Åsa Fahlén: Låt oss kroka arm, Svenskt Näringsliv!

Jag kan se att Svenskt Näringsliv och Lärarnas Riksförbund i mångt och mycket tycker lika kring lärarutbildningen och skolan generellt. Låt oss samarbeta för att lösa lärarkrisen, skriver Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund.

Replik. Svenskt Näringslivs rapport ”Handlingskraft kan lösa lärarkrisen” adresserar en av skolans allra viktigaste utmaningar, nämligen den stora lärarbristen. På ett till stor del förtjänstfullt sätt beskrivs flera perspektiv på lärarbristen, bland annat olika former av alternativa vägar till läraryrket, hur skolan som organisation kan möta utmaningarna och hur lärares arbetssituation ser ut i ett internationellt perspektiv.

Flera av förslagen för att hantera lärarbristen kan jag som lärarföreträdare nicka instämmande åt. Det är mycket välkommet att Svenskt Näringsliv lyfter fram bättre villkor för lärarkåren som en avgörande insats som måste till. Ledarskap och utvecklingsmöjligheter måste verkligen förbättras och lärare behöver avlastas från arbetsuppgifter som inte är kopplade till undervisningen. Jag hade inte kunna uttrycka det bättre själv.

Till viss del instämmer jag också i att digitaliseringen kan utgöra en positiv kraft i skolan. Det gäller till exempel digitaliseringen av nationella prov som kan ge utrymme för lärare att fokusera mer på undervisning. Att digitalisera nationella prov löser dock inte lärarbristen. Däremot kan det förbättra kvaliteten och likvärdigheten i skolan. Jag vill dock höja ett varningens finger för att utvecklingen inte får leda till att lärarna påtvingas en digitalisering som beskär det professionella friutrymmet när det gäller undervisningen. Det är lärarna som vet bäst vilka läromedel som ska användas och hur elevers kunskaper bäst utvecklas och dokumenteras.

Svenskt Näringsliv kommer däremot med ett förslag som är mer tveksamt. Det handlar om att inrätta fristående lärarutbildningar. Även om jag kan sympatisera med de bakomliggande motivet att locka fler högpresterande studenter så anser jag till skillnad mot Svenskt Näringsliv att Sverige inte behöver fler aktörer som bedriver lärarutbildning. Det finns redan 28 lärosäten som gör det, vilket ytterst sannolikt är alldeles för många. För Lärarnas Riksförbund är det viktigt att lärarutbildningen utgör en statlig angelägenhet, såväl av likvärdighets- som av kvalitetsskäl.

Lärarnas Riksförbund står bakom den senaste lärarutbildningsreformen som genomfördes 2011, även om vi anser att det finns flera brister som behöver åtgärdas. I stället för att inrätta nya utbildningar, måste kraften läggas på att ta tag i de kvalitetsproblem som finns för att stärka studenterna inför den praktiska yrkesutövningen. Vi är inte främmande för hårdare krav på lärosätena och att examenstillstånd resolut dras in om utbildningarna inte håller måttet. Vi vill se skärpta antagningskrav, mer ämnesdjup och metodik i utbildningen, mer lärarledd undervisningstid och en bättre verksamhetsförlagd utbildning.

Vi håller däremot med Svensk Näringsliv om att det är bra att pröva en del andra alternativa och snabbare vägar till läraryrket så länge de inte ger avkall på krav och kvalitet. Nationella examensmål och statlig uppföljning av lärosätenas arbete utgör i dag den bästa garanten vi har för att lärarutbildningen inte ska splittras upp och bli mindre likvärdig.

Jag uppskattar att Svenskt Näringsliv engagerar sig i frågan om lärarutbildningen och skolan generellt och kan se att vi i mångt och mycket tycker lika. Låt oss därför kroka arm kring att driva förbättringar av lärarnas arbetsvillkor samt höjd kvalitet och attraktivitet när det gäller lärarutbildningen. Det är avgörande insatser för att kunna lösa lärarkrisen.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.