Segregation

Arkitekter: ”Varje dag upprepas 60-talets misstag”

Alla pratar om blandstaden. I verkligheten får vi fortfarande segregerade, storskaliga och ohållbara miljöer. Svensk stadsutveckling har flyttat människor ifrån varandra i 50 år. Det är dags att vända flödet. Med fler superhybrider, som i nyinvigda Vallastaden, kan vi få olika människor att mötas på samma busshållplats.

Segregationen är ingen slump. Täby centrum är ett exempel på hur effektivt vi håller isär människor i våra städer. Det finns visserligen villor, radhus och flerbostadshus i samma stadsdel. Problemet är att människorna som bor där inte möts i sin vardag. Täby byggdes på 60-talet och i dag finns en insikt om att människor med olika bakgrund behöver blandas mer.

I förra veckan presenterade regeringens utredare Johan Edstav och bostadsminister Peter Eriksson planer på nya städer och 100 000 nya bostäder. Våra politiker har i sina högtidstal länge tävlat om vem som bäst uppfyller mål om blandade och hållbara stadsdelar – alla pratar om blandstaden. I verkligheten får vi fortfarande segregerade, storskaliga och ohållbara miljöer där massbilismen styr mycket av planeringen och där villor byggs för sig och lägenheter för sig. Varje dag upprepas misstagen från 60-talet. Handen på hjärtat: vilka stadsdelar kan vi vara riktigt stolta över – de senaste 50 åren?

Det Sverige behöver är i stället fler superhybrider: kvarter där villor, radhus, paradvåningar och stödboenden blandas.

Arkitektur och stadsplanering kan inte utjämna alla skillnader i samhället, men med hjälp av stadsplanering kan vi skapa samhällen där människor möts. Vi behöver inte nödvändigtvis bo likadant, men vi behöver komma närmare varandra.

Den 2 september invigdes bomässan Vallastaden2017. Stadsdelen innehåller flera urbana superhybrider – kvarter där bostadstyper blandas och upplåtelseformer korsas. Superhybriderna bygger på idén om att olika människor behöver bo närmare varandra för att motverka boendesegregation.

I ett kvarter i Vallastaden uppför Peab flerbostadshus med hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter. Kring samma gård bygger Sami Terbunja med sina två bröder radhus, med inspiration och material från Albanien. I kvarteret finns ett kommunalt omsorgsboende för människor med funktionshinder. Alla delar på ett gemensamt växthus med Sevillaklimat där barnen kan gunga i november. Skillnaden mot den storskaliga stadsplaneringen i Täby kan inte vara större.

En vanlig kritik mot nybyggda bostäder är kostnaden. Hur kan vi bryta segregationen om det inte byggs fler billiga bostäder? Invändningen är rimlig även om nybyggda bostäder alltid varit dyra. Men när ska en stadsdel utvärderas? Efter inflyttning eller efter 25 år? Att bygga punkthus med billiga hyresrätter kanske löser bostadsbristen nu, men skickar notan för segregationen till framtida generationer.

Samhället har historiskt stått inför stora utmaningar, där stadsplanering och breda reformer varit en del av lösningen. I vår tid är segregation och hållbarhet de stora utmaningarna. I över 50 år har vi flyttat människor ifrån varandra – nu är det dags att vända flödet.

Tvättstugorna kunde inte lösa jämlikhetsutmaningen på 1940-talet, men med bostäder som anpassades efter sin tid så underlättades en större rörelse i samhället. På samma sätt pekar superhybriderna ut en möjlig riktning för att bryta boendesegregationen.

Peter Eriksson och utredaren Johan Edstav signalerar nu att de är medvetna om problemen. Det är tydligt att byggsektorn inte ensam kan lösa strukturella samhällsutmaningar. Det är samhället som måste ställa krav på marknaden och det måste till gemensamma satsningar för att driva kostsamma innovationer inom samhällsbyggnad och en bred överenskommelse om en ny social bostadspolitik.

Samhället står inför ett vägval. Vi kan fortsätta bygga stadsdelar som håller människor isär och låta kommande generationer hantera konsekvenserna. Eller så kraftsamlar vi för att bygga segregationssäkert redan från början.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.