Debatt
Arkitektur
18 oktober 2017 kl 05:30

Denna artikel publicerades för 2 år sedan

”Arkitekter ritar för arkitekter”

Byggandet idag utgår ifrån vad arkitekter anser är vackert, inte vad allmänheten uppskattar. För att få ett samhälle som fler kan trivas i måste politiker ta ett större ansvar. 

Det här är en opinionstext

Hur många gånger hörs inte kommentarer i stil med ”det är bara tråkiga skolådor som byggs”? Faktum är att det är i stor utsträckning sant. Det är ofta kantiga, avskalade och ensartade hus som byggs. Och allmänheten tycker att de är tråkiga. Det märkliga är att vi som politiker inte ifrågasätter varför byggandet ser ut som det gör.

Studier visar att upplevd skönhet är en viktig faktor för att människor ska trivas på en plats. Utsidan spelar roll, åtminstone när det gäller hur våra städer och samhällen ser ut. Upplevs en miljö som mindre tilltalande, ja rentav ful, kan den ge upphov till otrygghet hos de som vistas i den. Trots detta byggs dagens bostäder inte utifrån vad allmänheten tycker är vackert.

De få studier som finns i ämnet pekar på att gemene man uppskattar klassisk arkitektur i större utsträckning än modernistisk. Trots detta är de modernistiska stilidealen förhärskande i nära på allt som produceras idag.

För att undersöka varför det ser ut som det gör har jag varit i kontakt med flertalet arkitekter, fackförbundet Sveriges Arkitekter, akademin i form av professorer och doktorander samt verksamma i byggbranschen. Utifrån deras svar framträdde en bild av en yrkeskår som ignorerade slutkundens önskemål, av hur arkitekter utgår ifrån sina egna preferenser när de ritar hus. Vad allmänheten uppskattade i form av gestaltning, stil och smak hade de inte någon djupare kunskap i eller något vidare intresse av att veta mer om. 

Det ska inte stickas under stol att arkitekter är experter inom sitt fält. De är duktiga på komposition, hur ljus kan tas tillvara och annat som kan ses som teknisk kompetens avseende formgivning. Men, vad du eller jag uppskattar är vare sig utgångspunkt eller mål i deras arbete. Arkitekter ritar för arkitekter – inte för vanliga människor. Frågan är då varför vi som beslutsfattare inte tar ett större ansvar och ifrågasätter deras kreativa planmonopol. 

Här finns grund till självkritik för lokalpolitiker. Inom vilket annat område som tar så stora resurser i anspråk och som kommer att påverka våra samhällen för så lång tid framöver kapitulerar vi ifrån kritiskt ifrågasättande?

Lösningen är inte heller att vi som förtroendevalda låter vårt personliga tyckande styra gestaltningen av stadsrummen. För att undvika individuellt godtycke och samtidigt skifta fokus till att bygga sådant som människor uppskattar behöver medborgarna bli involverade i större grad avseende arkitektonisk utformning. Detta i ett tidigare skede än i samrådsfasen där eventuella inspel kring gestaltning huvudsakligen är alltför sena för att åstadkomma förändring.

Detta kan säkert göras på olika sätt i olika kommuner utefter lokala förutsättningar. För egen del kommer vi från den borgerliga oppositionen att ta initiativ till övergripande medborgardialoger med fokus på gestaltningsfrågor direkt efter nästa val och i varje större byggprojekt involvera allmänheten redan från början. Min uppmaning till andra kommunpolitiker är att låta de som ska bo och vistas bland de byggnader som planeras att vara med i processen. Så ser vi till att bygga ett samhälle som fler kan trivas i. För utsidan spelar faktiskt roll.

 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.