Konsumtion

”Årets julklapp är trendig - men räddar inte miljön”

Årets julklapp 2018 – det återvunna plagget – speglar de svenska konsumenternas intresse för nya hållbara alternativ och ökande oro för klimat och miljö. Trots det spås årets julhandel slå nya rekord. Och då gör några återvunna procent i bomullsbyxan eller fleecetröjan inte någon större skillnad. Mer måste till för en mer hållbar konsumtion. 

Motiveringen till årets julklapp låter som något vi författat själva. Återvinning spar värdefulla resurser och behöver all uppmuntran den kan få. Men det räcker inte.

Julhandeln väntas slå nya rekord – igen. Och då gör några återvunna procent i bomullsbyxan eller fleecetröjan inte någon större skillnad. Återvinning, där materialet tas tillvara och används i ny produktion, är ett bra komplement när andra lösningar är uttömda. Second hand, som nämns i en bisats när årets julklapp presenteras, borde vara i fokus, liksom eftertänksamhet i köphetsen – ”behöver jag verkligen det här”?

I Sverige konsumerar vi 130 miljoner kilo kläder och hemtextil per år, vilket motsvarar 14 kilo per person. Varje år slänger den genomsnittlige svensken 4,5 kilo helt felfria textilier i soppåsen. Nya siffror från Avfall Sverige visar också att en femtedel av det som slängs på återvinningscentralerna skulle kunna användas på nytt.

Vi måste alltså bli bättre på att ta vara på det vi har. I synnerhet som det avfall som konsumenterna ser bara är en liten del av det stora problemet. De stora mängderna som uppstår i tillverkningsprocessen är ”osynliga”, vilket gör det svårt för konsumenten att förstå vilken miljöpåverkan produkten i sin helhet har. Ett par nyproducerade jeans genererar 25 kilo avfall redan innan det når konsumenten.

En hållbar konsumtion kräver flera förändringar. Kläder, liksom andra produkter, behöver få en längre livslängd och bli enklare att laga. Vi behöver också skapa nya affärsmodeller för begagnade produkter. Flera kommuner har visat vägen: I Eskilstuna har ReTuna återbruksgalleria skapat ett flärdfullt köpcentrum för second hand och i Falun satsar man på utbildning av befintliga butiker för att bredda sitt sortiment av begagnade produkter. På andra håll har bytesbodar eller loppisar satt fart på den cirkulära ekonomin. Välgörenhetsorganisationer och digitala handelsplatser bidrar förstås också på ett fantastiskt sätt till den hållbara konsumtionen.

Vi konsumenter behöver också tänka om. Att köpa en skjorta som någon annan haft på sig är inte annorlunda än att sova på hotellakan som någon annan sovit på. Att laga, eller låna, måste också bli självklart i stället för att slänga och köpa nytt.

De som tillverkar och designar produkter har ett stort ansvar. Avfall Sverige för samtal med Svensk Handel för ett effektivare återbruk av textil, och vi samarbetar gärna med andra aktörer. 

Våra politiker har det största ansvaret för att skapa förutsättningar för hållbar konsumtion. Regeringens utredare Ola Alterå lade redan 2017 fram flera konkreta – och realistiska – förslag i sin utredning om cirkulär ekonomi. Än så länge har det gett magert resultat i form av nya styrmedel. Vi vill se mer hända!

Låt årets julrim eka:

Här får du en gåva,
och jag kan lova,
att du kommer sova gott om natten
när du sparar på både bomull och vatten.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.