Arbetsmarknad

Arbetsmarknaden behöver mer av Macrons reformiver

Sverige borde inspireras av det nya reformprogrammet som ska förändra fransk arbetsmarknad. Bland annat ska fackens roll förändras, förmögenhetsskatten avskaffas och arbetsgivaravgiften sänkas. Det skriver Edward Hamilton, författare till rapporten ”Fransk flexicurity", på Europadagen. 

De kaosartade scenerna på Paris gator används av kritiker att så tvivel om president Macrons reformprogram. Då missar man dels roten till problemen i Frankrike, dels hur de marknadsliberala reformerna faktiskt kan lösa upp knutarna. Bakom bildsättningen av de gula protesterna finns detaljrika förslag som även Sverige kan inspireras av.

TV-bilderna från Frankrike med våldsamma demonstrationer på Champs-Élysées under vintern har färgat av sig på den svenska debatten. Från att president Macron inledningsvis hyllats från de flesta håll i Sverige, har kritiken stegrats. När oroligheterna i Paris var som värst deklarerade vänsterdebattören Daniel Suhonen att ”macronismen ligger i spillror”. Tidigare finansminister Anders Borg har å sin sida använt de gula västarna som ett fördelningspolitiskt avskräckande exempel. 

Debattörerna har dock stirrat sig blinda på den omtumlande rapporteringen och missat vilket skick Frankrike kommer ifrån. Landet har stått med genomgripande problem under lång tid: hög arbetslöshet, bristande konkurrenskraft och en föråldrad modell på arbetsmarknaden. Detta är inte på grund av en marknadsliberal reformagenda, utan snarare avsaknaden av en sådan. 

Allt detta har medfört att Frankrike blivit något av ”Europas sjuke man”. När så Emmanuel Macron startade partiet En Marche! för cirka tre år sedan hade han sikte på att få ett tydligt förändringsmandat från väljarna - ett mandat som nu används för att få Frankrike på rätt köl. 

I den rapport som presenteras idag argumenterar jag för att reformprogrammet adresserar grundproblemen:

  • Arbetsrätten reformeras i grunden. Det handlar om att göra uppsägningstvister mer förutsägbara och minska risker samt kostnader vid uppsägning. Särskilt små- och medelstora företag premieras. Fransk arbetsmarknad kommer att präglas mer av flexicurity i framtiden.
  • Fackliga representanter får en ny roll när regelverket decentraliseras och kommer närmare medarbetarna i frågor som handlar om lön, arbetstid och arbetsvillkor. 
  • Skatter såsom bolagsskatten sänks för att främja konkurrenskraften samtidigt som förmögenhetsskatten tagits bort. Arbetsgivaravgifterna minskar.
  • Slutligen sjösätts resultatinriktade yrkesutbildningar som arrangeras av privata aktörer och betygssätts efter resultat. Medarbetare mitt i livet får möjlighet att välja en utbildning genom ett peng-system.

Kommer presidentens recept att fixa biffen? Det är för tidigt att slå fast. Men redan nu finns ett antal positiva tecken: De byråkratiska processerna vid uppsägningar har förenklats, arbetslösheten har gått ned något (även om takten är långsam). Samtidigt menar både svenska och franska företagsledare och ekonomer att investeringsklimatet har förbättrats. 

För svensk del bjuder Frankrikes reformiver på välkommen inspiration. Under det kommande året kommer såväl politiken som parterna på arbetsmarknaden att göra ansträngningar för att få till stånd förändringar av arbetsrätten. Men det förutsätter att alla inblandade ger sig i kast med frågan med samma energi som Emmanuel Macrons första tid som president. Det skulle Sverige må bra av.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.