Debatt
Kulturpolitik
26 oktober 2015 kl 10:50

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Arbetsgruppen: Vi vill inte begränsa kulturen

Vi miljöpartister i den kulturarbetsgrupp som lämnat det kulturpolitiska förslaget till Miljöpartiets partistyrelse välkomnar den breda debatt som förs kring våra förslag i rapporten ”Kulturen det fjärde välfärdsområdet”. Men tyvärr sprids nu missuppfattningar om den.

Det här är en opinionstext

REPLIK. Vi måste inledningsvis tydliggöra att det handlar om förslag till Miljöpartiet, inte förslag från Miljöpartiet. Att förslagen väcker starka känslor råder ingen tvekan om. 

En enkel sammanfattning över de åsikter som kommit fram kan vara att många kulturarbetare applåderar förslagen, medan många kulturdebattörer ställer sig tveksamma.

I Dagens Samhälle har Tomas Melin, ledamot (MP) av fullmäktige och kulturnämnden i Stockholms läns landsting, ställt sig negativ och Linnéa Engström, EU-parlamentariker (MP), inleder med att framställa sig som kritisk, men talar sig sedan varm för de viktigaste av kulturarbetsgruppens förslag.

Linnea Engström skriver bland annat att: ”Politiken bör inte styra kulturen, utan så långt det är möjligt skapa ramar för dess fria utövande. Under flera decennier har de här ramarna, som ska ses som en del i att skapa ett aktivt medborgarskap för alla, nedmonterats genom att stödet till de fria institutionerna exempelvis successivt har försvunnit.” 

Det är också ett skäl till varför Kulturarbetsgruppen vill stärka de enskilda kulturarbetarnas förutsättningar, skapa en infrastruktur för kulturen utan att på något sätt begränsa vad som sedan fyller denna infrastruktur. 

Linnea sätter verkligen fingret på en problematik när hon därefter skriver: ”En del av vår högst utbildade arbetskraft finns inom kultursektorn. I dag belönar vi deras långa utbildningar genom att slänga ut dem i en hopplöst kommersialiserad och osäker verklighet, där det fria konstutövandet bygger på att söka tillfälliga projekt.”

Kulturarbetsgruppens förslag är här att komma bort från korta projekt till långsiktiga förutsättningar.

Kärnan i det Tomas Melin skriver är att han vill värna det kommunala självstyret. Här har vi i kulturarbetsgruppen ingen annan åsikt, men har uppenbarligen inte formulerat oss tillräckligt tydligt. 

Vad kulturarbetsgruppen föreslår är politik för olika nivåer, men vi förespråkar inte på något sätt att riksdagen fattar beslut som inskränker det kommunala självstyret. 

När vi exempelvis skriver om kommunala bildningshus handlar det naturligtvis inte om att riksdagen ska lagstifta om sådana, utan att vi vill att miljöpartistiska kulturpolitiker jobbar för sådana lokalt – där det inte redan finns.

Uttryck som nationell samordning innebär vidare inte att staten ska bestämma, utan att vi ser en potential till att frigöra tid och resurser genom att institutioner drar nytta av varandra över länsgränser. Den regionala särarten ska självfallet bevaras även om man blir bättre på att samutnyttja resurser.

Att partimedlemmar offentligt debatterar förslag innan de tas upp i partistyrelse eller på kongress är nog något som är tämligen unikt för Miljöpartiet. 

Fördelen med en sådan debatt är att missuppfattningar kan redas ut. Men det finns också en risk att missuppfattningar i stället sprids. Vi önskar att debattörer går direkt till källan och inte förlitar sig till att upprepa andras tolkningar.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.